27 januari 2009

TISDAGKVÄLL

A på besök till Julias lycka! Han hämtade henne från fritids och följde med till ortopeden och hämtade korsetten! Julia var på ett strålande humör!
Julia har träffat M i 5år och är jätte förtjust i han. Han är dessutom så duktig med barn och i sitt jobb! Resultet blev så här fint!

Melinda, A och jag tog en lång lunch med komb fika i stinsen efter Mellis tandläkarbesök. Åt en super go sallad med handskalade räkor och annat gott. Det är så lugnt där och vi var nästan ensamma. Skönt! Melli sprang runt lite i affärer, verkat blivit nya nöjet, hmmm! Vi hade trevligt och tiden sprang fort iväg.
Tumören i nacken har besvärat mig rejält idag så nu är jag uppe i full dos morfin. Jobbigt som sjutton. Blir orolig att jag kommer få dras med denna smärta nu.
Kvällen har jag legat i soffan för dagens utflykt gjorde mig trött i kroppen. Henry och jag har fyllt i våran del av vita arkivet innan jag ska dit på tisdag. Vi har lyssnat på en del låtar som J ska sjunga. Finns så mycket fina låtar med texter som skär ända in i märgen. Det var tungt!
Blev lite tårögd av hela situationen. Men nu kan jag lägga bort den och hoppas det dröjer lååång tid innan den ska användas. Meningen i våran ålder är ju att man ska planera sitt bröllop och vara så himla lycklig!
Känner mig lite ledsen idag, tycker ju att livet är ganska behagligt nu och skulle vilja få må-bra ett tag till.
RESAN måste jag bara få komma iväg på, är såååå rädd att nån eller nått sätter krokben på de!Är viktigt för oss alla!
Från ett mail;
Plötsligt kom ett litet citat från Nalle Puh och hans vän Christopher Robin för mej.
Christopher Robin säger till sin vän; "Om vi nån gång tvingas att skiljas åt så kom i håg detta.
Du är modigare än du vet.
Du är starkare än du tror och Du är smartare än du förstår...
" Kloka tankar att ta till sitt hjärta och styrka sig med lite grann."
- Fortsätt kämpa Sabina men tillåt dej själv att "gråtskrika" ibland...
Kramar /Kerstin
Jag vill även säga att ALLA kommentarer värmer så mycket och jag blir så glad för att ni orkar följa min kamp med mig!



24 kommentarer:

Anonym sa...

Hejsan Sabina
Fick din blogg idag av en vän och vill bara skicka mina varmaste tankar till dig o din familj.
Du är en modig tjej som gör helt rätt genom att fokusera på det viktiga dvs familjen o vännerna!

Mvh
Maria m familj

Yvonne sa...

"Vem ska trösta knyttet med att säga ungefär: på natten blir det hemska mycket värre än det är"
Hoppas du får lite bra dagar framöver också<3 Jag har undvikit alla vita arkiv, men inser nu att jag nog måste ta itu med det.
Kram!

Sabina sa...

Och jag är så glad över att du delar med dig. Önskar så att du får må bra ett lång tag.
Tillåt dig att vara ledsen, det är ju självklart att du är.
Kramkramkram

Anonym sa...

Hej Sabina.
Jag har följt din kamp under en tid. Du är beundransvärd på många sätt. Din inställning till livet är fantastisk. Du är generös med att delge oss dina tankar. Det betyder mycket för många, det är jag övertygad om. Vi behöver tyvärr alla ibland få oss en tankeställare om vad som verkligen betyder något här i livet. Att man skall vara tacksam över det man har.

Angående morfinet så finns det ingen maxdos. Man kan öka och öka allt eftersom det behövs. Du skall inte behöva ha ont. Ju mer ont man har desto mer morfin tål man. Glöm bara inte att ta mer för magen, exv Laxoberal, annars kan det bli problem där.

Jag önskar dig allt gott och många många fina stunder med de dina.
Dina flickor är ljuvliga! Och så lika ni är! Jag förstår att du är stolt över dem.

Kram Anette

Soffie sa...

härligt att din dotter har det förtroendet för läkaren,
Har hon scolios är det därför hon behöver korsett?
ha det gott

Anonym sa...

... Tacksam för att få läsa dina rader...Kram,kram och styrkekram... Ni ska absolut hinna med eran resa - allt annat är helt otänkbart! Tankarna om dej och dina nära finns hela tiden - vet det. Känn det. Allt vi kan ska vi medkämpa med dej... Skickar en "NallePuh´s gonattkram" och hoppas att du får sova bra i natt.
/Kerstin Jörnén

♥ Sanna ♥ sa...

Man finns hos dig för att du är en underbar människa, och det märks i allt du skriver och ger oss tillbaka som läser...
Ta hand om dig sötis!!!
Du är en underbar människa!!!
Kram

Siw sa...

Vilken fin och sann dikt, du har så många fina ord.
Styrke kramar!

Helena sa...

Vilket fint citat!! Och du, det är klart att du kommer iväg på din resa, tumören kommer dessutom ha slutat att göra ont då!! Så är det bara!

Massor med kramar

Anonym sa...

Hej Sabina!
Vill bara berätta hur mycket jag beundrar ditt mod och din styrka. Förstår att du även har dina tunga stunder men jag beundrar dig enormt mycket i den svåra situation du är i. Tänker på dig varje dag och ber om ett mirakel.
Många kramar!
Jessica i Malmö

Anonym sa...

Hej Sabina. Jag har aldrig träfat dig men du är i mina tankar hela tiden. Först på morgonen kommer jag på din sida och som nu innan jag går i sängen tittar jag igen finns det något nytt och hur mår du.
Jag är så ledsen att du måste ta så mycket morfin. Det är så orättvist!!
Jag hoppas med hela mitt hjärta att du har mindre ont imorgon och sliper ta mycket morfin.
Styrke kram från Danijela
www.danijelamagdalena.blogg.se

Anja sa...

Hej Sabina !
Tänker på dig o din familj.
Jag hoppas du får hjälp med de där gammanånting så de kan lindra din smärta.
Du SKA inte behöva ha ont.
Smärtan tar så enormt mycket energi från en.

Kram Anja

Anna T sa...

Hej Sabina! :)

Jag tror så mycket på dig. Jag tror att du kommer klara det här. Vad än läkarna säger, nu är ju jag självklart inte insatt i exakt hur ditt fall är till hundra procent. Men vet du hur jag tänker och tror?

Vill man, så kan man.
Hoppas man, så blir det så.
Drömmer man, så lyckas man!

Drömmer och förhoppningar håller oss vid liv, och genom att ge upp hoppet (vilket jag inte tycker att du gör) så förlorar man all sin kraft. Så jag vill bara säga:

VÅGA TRO, VÅGA HOPPAS, OCH SIST MEN INTE MINST VÅGA ÖNSKA!

Hoppas att du får ett långt, lyckligt och friskt liv.

Tipsar så många jag kan om gruppen på facebook, så att fler människor kan stödja din kamp mot pesten..

Alla lyckokramar i världen till dig.

Och glöm inte: Våga tro & hoppas :)

/ Anna!

Anonym sa...

Hej Sabina
Min väninna tipsade om din blogg. Jag har suttit och läst den med tårar i ögonen. Vilken fantastiskt stark människa du måste vara. Jag beklagar av hela mitt hjärta att du hamnat i denna helt djävulska situation.Det är så grymt och ingen borde behöva genomgå det.
Dina tjejer är så söta, precis som prinsessor som du skriver.
Jag ska sända styrketankar till dig varje dag och be för att du ska bli bättre.
Jag har en fråga som du kanske inte vill svara på, vilket jag isåfall respekterar till 100%.
Hur upptäckte du din cancer?
Styrkekram från en annan Sabina

Isan sa...

Åh, vännen. Som du själv tidigare har sagt: Det är overkligt. Allt det här är TOTALT OVERKLIGT! Och så orättvist att jag blir så arg och frustrerad att jag vill skrika. Att DU planerar din begravning, DU som är så FULL av liv och glädje! Jag kan inte riktigt ta in det. Jag läser om att du håller på att välja låtar med J och kommer på mig själv med att sitta och tänka på vilka låtar jag eventuellt skulle kunna tipsa om... Sedan kommer jag på mig själv: Det är ju din begravning du planerar, inte något bröllop el födelsedagsfest. Det känns konstigt.

Älskade snuttan, jag tycker det är jättebra att du planerar allt och jag är glad att du, till skillnad mot så många andra, får tiden att göra det MEN jag hoppas så att du inte ska behöva dra nytta av arrangemangen du gör. I alla fall inte på BRA HIMLA SKITLÄNGE!!!

Jag kan bara ana hur det känns för dig. Plötsligt, och på ett nästan osmakligt direkt sätt, blev det väldigt påtagligt att du är huvudpersonen i ditt eget liv. Jag vet inte riktigt vad jag menar med det...

Jag försöker också rannsaka mig själv. Lever jag i förnekelse? Vägrar jag acceptera det som läkarna påstår förmodligen är faktum? Ja, oftast tror jag. Eller så är det bara så svårt att ta in och "göra" verkligt, jag vet inte riktigt. Det känns som om ordet "acceptera" är ett skällsord i det här sammanhanget, som om acceptans vore det samma som kapitulering. Jag VILL tro att mirakel KAN HÄNDA! Okej om tumörerna inte försvinner, okej att du får leva med en böld i nacken, men om dom bara kunde sluta sprida sig och preja ut din kropp! SLUTA VÄXA FÖR BÖVELEN!!!

Fina Sabina. Jag blir så rörd och omskadad av att läsa din blogg - du är så bra på att beskriva och sätta ord på dina känslor - och jag önskar SÅ att jag kunde göra så mycket mer!

SKITSJUKDOM, DÖ!!
INTE DU SABINA!
Det är summeringen av detta meddelande.

Kram.

Anonym sa...

Hej Sabina!

Jag har skrivit till dig innan och jag tycker du är så stark och du har säkert gett många av oss som läser din blogg ett nytt sätt att se på våra liv. Som när jag mitt i magsjukan här hemma klockan 4 på natten efter massor av kräkningar tittar mig i spegeln och ler, det går över viskade jag till mig själv! Tack Sabina du är fantastisk! Dina barn kommer vara stolta över dig när de växer upp!

Får man fråga hur du upptäckte den där första förändringen på huden? Vilka råd skulle du ge till oss andra? Ska man kanske gå och kolla sig för hur ska man veta om något inte är "normalt"?

Kramar

Nikki

Jenny sa...

GODNATT VÄNNEN.
Ledsen när du är ledsen försöker vara glad när du är stark..hoppas det går bra i morgon, hoppas inget sätter käppar för er resa, hoppas hoppas ni kommer iväg.Hoppas på tjej SPA hos L, längtar efter det!äta,prata,skratta,gråta bara glida omkring i våra morgonrockar & njuta av att vi har varandra som vänner allihopa.GODNATT KRAMAR till dig,Henry & tjejerna / JENNY J

Annika sa...

Det gör så förbannat j-a ont och läsa din blogg! Du berör och man blir abrupt medveten om LIVET...att inte ta det för givet!

Jag beundrar ditt sätt att hantera din sjukdom och situation, så mycket! Jag hade aldrig klarat av det....

Mina tankar är med dig!
Kram Annika

Borthy sa...

Missförstå mig rätt nu.
Vet inte hur jag ska uttrycka det men jag vill säga (vilket jag inte tror är helt självklart alla gånger) att det är så fint att se att dina och era vänner verkar ha bearbetat sina egna rädslor och ångest över det du går i genom så att de klarar att vara med er och ett stöd fast de säkert är väldigt väldigt ledsna och rädda att den här sjukdomen drabbat dig.
Jag tror (om jag går till mig själv och mina rädslor) att de är rädda att byta ihop inför dig och tynga dig med sina känslor men det man kan utläsa i din blogg så verkar alla och hela gänget vara så starka, glada och hjälpsamma.
Undrar hur det här lät? Förstår du vad jag menar? De verkar också så modiga.
Jag tror att du pga att du är så öppen och stark hjälper också dina vänner. Fortsätt vara stark och se framåt. Njut av varje sekund. Jag tänker mycket på dig. Kram

Anonym sa...

Sänder all styrka och lycka inför ditt sjukhus besök idag.

Unna dig en vacker blombukett idag!

Rumpflugan sa...

Hej Sabina.

Mina tankar finns hos dig och din familj. Kan bara ana hur hemskt svårt det måste kännas just nu. Min mamma gick bort i levercancer 1982 och efterlämnade 5 små barn och vår älskade pappa. Att läsa din blogg har hjälpt mig att förstå hur min mamma måste ha känt inför sin sista tid. Ett stort tack för din öppenhet! Håller alla tummar jag har för att du ska vinna kampen. KRAM!

/Johanna Hansen

julia sa...

Härligt att besöket med Julia gick bra, de e ju såå viktigt hur läkarna är!!!
Hoppas att nacktumören drar sig tillbaka lite... Många kramar

ulle sa...

Vilken underbart vackert NallePuh citat. Får man andvända sig av det?
Många kramar till dig!

mammamillis sa...

har legat på sjukhus så har vart borta ett tag. håller på att uppdatera mig om det jag missat nu. det är tungt att följa din blogg och kan inte ens föreställa mig hur tungt det är för dig och alla omkring. jag tänjer på dig jättemycket och försöker hålla positiv energi imitt läsande i din blogg så denna energi kanske når dig. massor med goa kramar.