31 mars 2009

TISDAG (06.00)

Kampen är över...

Krigarprinsessan har somnat in med sina närmsta vid sin sida.

Älskade kulta, älskade dotter, älskade mamma, älskade syster, du kämpade in i det sista.
Du fattas oss - nu och för alltid.

Vila i frid nu där inga smärtor kan nå dig, där ingen ångest finns som river i din själ och där du vilar tryggt omfamnad av änglar.

Tack till alla bloggare för er värme, ert stöd och ert oerhörda engagemang.

Med kärlek från Sabinas familj

29 mars 2009

Söndag kväll

Vilken kämpe du är Sabina! Jag är stolt att du är min storasyster!

När jag pratade med mamma idag på förmiddagen så sa hon att jag kommer bli överraskad när jag träffar Sabina idag. Hon fick sova gott inatt och mamma höll hennes hand hela natten, så nu är hon mycket piggare, har kunnat äta och dricka lite (annars har hon fått näringsdropp) fått en uppfräschande dusch. Hon har kikat igenom post och orkat ta emot besök från några vänner. Hon satt och sjöng med när det var en bra låt på radion, det känns som Sabina är tillbaka nu, något svagare men ändå tillbaka.

Jag vet att det är många som vill besöka Sabina nu, men med tanke på hur det har varit de senaste dagarna är det bra om hon får fortsätta ta det rätt lugnt. Det kanske även är smart med tanke på smittorisken eftersom många är drabbade av halsont och förkylning.

Hon fick plats på Stockholms sjukhem!! Så tanken är att hon ska få flytta dit imorn, det känns jätte bra.

Hoppas att du får en skön natt systra mi med Henry vid din sida.

God natt,
Johanna

Söndag

God morgon,
Natten har för både Sabina och mamma som sov där varit bra. De har sovit gott.
Sabina sover för det mesta nu och det är skönt att hon får vila ut.
Som ni har förstått orkar hon inte läsa bloggen eller prata i telefon, men vi hälsar så gott från er alla och säger att ni är många som hejjar och stöttar henne.

Hon är inte riktigt lika svullen i halsen längre och hade idag på morgonen kunnat dricka lite äppeljuice och fått i sig en hel piggelin.

För att svara på några frågor som kommer i inläggen;
Skänk hellre pengar till cancerfonden än skicka blommor till Sabina.
I dagsläget är Sabina för svag för Uppsala-projektet, men vi vet inget säkert och får be och hoppas att hon blir piggare.
Som det ser ut nu så söker vi en plats till Stockholms sjukhem för henne eftersom avdelningen hon är på nu är för akut vård och sen vore det trevligt att komma till ett ställe som är lite hemtrevligare.

Hon lider inte längre av smärtan utan det jobbigaste för Sabina just nu är nog ångesten. Från att få ha bott hemma och varit relativt pigg till att ligga ständigt morfinpåverkad, och trött är en stoor skillnad!

Kram Johanna

Lördag

Gästbloggare:
Sabinas kurator Sara Natt och Dag och författare till Sabinas, Hannes och Ulricas bok Livet kan inte vänta.

2-årsdag!
Idag är det exakt två år sedan jag träffade Sabina första gången, då på Radiumhemmet. I min journalanteckning skrev jag under rubriken Staus/Allmäntillstånd: Mycket Gott. Tränar mycket. Är instruktör i såväl boxning som yoga. Tränar flera gånger om dagen. Åtgärd: Vill gärna träffas igen. Vi bokar tid för nytt samtal till 24 april 12.00

Vi har träffats många, många gånger. Jag har träffat Sabinas barn, barnens pappa, pojkvän och mamma. Arbetet med boken har av naturliga skäl gjort att jag kommit Sabina närmre än vad en kurator vanligtvis gör. Vi har lyckats hålla ett bra avstånd. Inte blivit för privata. Men som i alla riktigt bra förhållande ska det uppstå en konflikt, så också i vårt. Vi tog oss igenom den, båda övertygade om att det här går att lösa, lade konflikten bakom oss och gick framåt, än mer övertygade om att Sabinas kamp är viktigare än något annat. Och att det skulle gå, hur mycket än döden stod och lurade runt hörnet.

Idag står Sabina mig så nära att det gör ont att se vad som händer. Barn, pojkvän, föräldrar, syskon och vänner finns kring henne varenda minut. Jag håller mig på ett professionellt avstånd men Sabina vill att jag kommer. Hon skulle vilja att alla kom. Sabina är så. Och det är just det som är Sabina. Hon vill finnas för alla. Kära bloggläsare: Hon vet att ni finns där ute och ni betyder oerhört mycket för såväl henne som hennes familj.

- Du fortsätter väl med boken viskade Sabina från sjukhussängen i onsdags. ”Med boken” tänkte jag. Nu yrar hon. - Det var release i måndags och boken finns ute nu, svarade jag. - Inte den boken. Nästa. Den om mig, min blogg och min kamp. Om Uppsalaprojektet.

Fullmatad med morfin och Stesolid, i det närmaste orörlig, oförmögen att äta och dricka tänker hon på den bok som finns i mina tankar om Sabinas kamp. Den bok som skulle följa hennes fantastiska ”Uppsalaprojekt” som skulle göra henne frisk. Det tänker hon på. Det är så Sabina fungerar. Framåt.

Jag har lovat henne att skriva boken och jag ska göra det. Jag har också lovat henne att finnas till för hennes barn och barnens pappa. Jag kommer att göra det med.

För mig kommer Sabinas alltid att finnas.

Tack Sabina.

(Jag är kurator, skribent och antagligen en av världens sämsta säljare men läs gärna boken Livet kan inte vänta. Den berör och den behövs. Och den kommer att finnas på biblioteket!)

Dagsfärsk rapport från sjukhussalen är att läget i stort är oförändrat MEN Sabina svalde två klunkar vatten när jag var där och jag kan lova, hon är medveten om allt som händer!

Kramar till er alla!
Sara

27 mars 2009

FREDAG

Gästbloggare: storasyter Rosa

Tänkte bara börja med att å Sabinas vägnar tacka så jätte mycket för alla varma hälsningar hon har fått. Vi i familjen försöker uppdatera och peppa henne med de fina ord som ni kända och okända bloggare lämnar.

Sabina har haft en ganska bra natt trots smärtorna. Vid hennes sida under natten fanns mamma och hennes älskade vän A. De har tillsammans försökt göra det bästa för henne. Förmiddagen gick tyvärr i smärtans tecken men så fick hon sig en dos Stesolid och efter det en välbehövlig vila. Som sällskap till en djupt sovande Sabina fanns dossyster och grannen H.

Hon kvicknade till efter vilan så pass att hon kände för att få sig en härlig dusch och lite nya fräscha kläder, om man nu kan kalla landstingets "trosor" för fräscha men iallafall rymliga och sköna. Hon var även uppe och rörde sig lite, tog en liten tur i korridoren. Bra för kroppen att komma igång. Hon är fortfarande mycket svullen av medicinerna och det känns i hennes knän och i fötterna - men trots detta var hon uppe flera gånger på e.m. Bara det bevisar att kampen är långt ifrån över för hennes del....

Henry hade fått en välbehövlig sovmorgon och hade sedan varit iväg på lite shopping. Han kom med nya kläder till Sabina. Kul att få något nytt att ta på sig till helgen..
Vår pappa kom förbi och idag gick det riktigt bra då Sabina satt upp i sängen och sörplade på en iskall Piggelin. Även barnens pappa kom på eftermiddagen. Han frågade om det var okej för Sabina att Melli fick komma och hälsa på vilket hon gärna ville. I och med att hon kände sig lite piggare så var det ett perfekt tillfälle.

Några nyheter om behandligen av Sabina har jag inte då det råder lite delade meningar om detta. I nuläget så avvaktar man för att se om hon fortsätter återhämta sig. Hon fick en ny säng på eftermiddagen som gör att hon ligger på en "luftmadrass". Hon kände skillnad direkt och fick en mycket behagligare ställning för kroppen. Så inatt kommer hon förhoppningsvis att sova som en prinsessa, gott och länge.

Återkommer med mer info under helgen.
Önskar er alla en riktigt god natt
storasyster Rosa

26 mars 2009

Torsdag

Natten har varit ganska ok ändå. Mamma kom tidigt imorse och när jag kom hade Sabina fått morfin i dropp. Det gör att hon inte få smärttoppar, utan får jämn smärtlindring. Så idag har hon inte lidigt av smärta utan fått sova och ta det lugnt mycket. Skönt för henne som haft sånna sömnsvårigheter på sistone.

Det är självklart tungt och tråkigt för Sabina att ligga i ett rum på KS, det gör henne ledsen och hon längtar hem. Hon måste bara få bli starkare först och få ner svullnaden på tumörerna i halsen. Fotograf U tittade in och Pastor P kom vilket gjorde Sabina glad och trygg, hon behöver sånna härliga människor runt om sig nu. Pappa var och hälsade på en stund, annars har jag, mamma och Henry varit där idag. Storasyster Rosa har tagit sig hem med flyg från Thailand via München och direkt till KS och Sabina. Hon och mamma är där nu, Henry är hemma och vilar upp sig och får sova hemma inatt.

Annars har läkarna lämnat lite olika besked idag, men det är väl så. Som en läkare sa, lika många frågor ni ställer, lika många olika svar kan ni få. Hmm.. det känns ju inte alltid så bra. Men, en läkare från öron/näsa/hals var och tittade med en kamera i halsen och andningsvägarna ser fortfarande bra ut, och det finns utrymme. Man pratade om att sätta in traktomi så hon får andningshjälp om det skulle svälla mycket i halsen, men efter att han tittat i halsen så beslutade de att inte göra det. Skönt, för får man det så kan man inte prata. Även om hon väser lite nu så kan hon iallafall prata! Det var även tal på att stråla halsen idag, imorn och mån-ons. Men senare togs även beslut att man inte heller skulle stråla. Besluten tas från dag till dag, så vi får se om de säger nåt annat imorn?

På eftermiddagen har hon känts mycket piggare, svullnaden hade gått ner i fötter och ben och även i ansiktet. Hon log, skrattade och var uppe en stund och gick fram och tillbaka i korridoren, det känns bra för då går det åt rätt håll. I och med att de inte strålar kommer hon få mycket kortison och kommer svälla upp mer igen, det är jobbigt!

Hoppas att natten blir bättre nu när även morfinpumen på plats.

Barnen har det bra hemma hos Teppo, han har ringt och rapporterat flera gånger. Det känns skönt för Sabina.

Lillasyster Johanna

25 mars 2009

Onsdag

Hej, Sabinas lillesyster Johanna som skriver idag.

Sabina fick åka in till sjukhuset i ambulans imorse då hon höll på att kvävas. Hon har tumörer som har svullnat i halsen och gör att hon inte kan äta eller dricka, så när hon skulle dricka lite så höll hon på att kvävas. Väl inne på akuten tittade de med kamera i halsen och ser att hon har många tumörer som sitter i halsen, bla matstrupen - men inte i luftgångarna vilket är jätte bra. Hon kan andas själv men får dropp.

Hon fick även röntga från bröstet och upp. Nu får hon ligga kvar på KS tills hon blir bättre. Imorn ska vi prata med läkarna om vad man kan göra. Kanske få kortison så att svullnaden går ner, eller alternativt stråla halsen. Men det finns risker med det, så vi får alla vara med och diskutera det imorn.

Det är så fruktansvärt att se sin älskade syster så dålig. Hon gråter av smärta och kan varken sitta ligga eller stå utan att det gör ont. Det gör ont i hela mig av att bara se henne. Men hon har fått ökad morfindos och imorn kommer hon även att få en morfinpump så hon får jämn dos hela tiden och kan trycka på extra själv vid behov.

Mamma, Henry och jag har suttit hos henne hela dagen idag. Gråtit och stöttat varandra i den här jobbiga situationen. Man är ju så hjälplös, vill bara att hennes smärta ska försvinna så hon orkar bli bättre!!! Även kurator-Sara kom, vilket kändes jätte skönt. Pappa kom också in sen, men höll på att kollapsa själv för han blev så ledsen. Läkaren kom springande och både han och Sara fick ta hand om honom ett tag istället.

Henry sover kvar med henne inatt och vi andra kommer dit imorn.
Jag lovar att uppdatera er så fort jag får möjlighet.

Johanna

24 mars 2009

TISDAG

Tyvärr orkar jag inte börja blogga riktigt ännu men lovar att sätta ut bilder från en jätte lyckad kväll igår. Mina dagar går åt ått sova och hämta kraft. Fick oxå redan på att mitt HB är dåligt så jag ska få blod vilket gör att jag är extra trött. Även mitt levervärde var oxå förhöjt men lovar att så fort jag vet något meddelar jag er! Så ta hand om er er så ska jag ta hand om mig!!!

Tusen tack för all uppvaktning på min bokrelease! Och tack för alla fantastiska blommor och presenter jag fick av er och ni som skickade hem till mig. Kvällen var underbar, jag fick umgås med alla er som jag älskar mest, mina vänner och familj.
Som pricken över i:et kom Marie Picasso och Anna Bok och underhållde oss på bokreleasen med sång och uppvaktning. Tack för en fantastisk insats under kvällen!

23 mars 2009

Måndag

Hej alla !

Har pratat med Sabina nu på morgonen & hon är fortfarande trött & vill bara vila inför KVÄLLENS event. Så därför bad hon mig skriva lite....

Sen i lördags så har hon mest sovit hela tiden med hopp om att det ska göra gott! Ätit gott & ett & annat te besök har helgen också bjudits på. När Sabina tar mycket morfin så blir hon trött & "luddig" i huvudet & har inte känt att hon har orken att skriva men...känner jag henne rätt så kommer hon snart igen. Detta är ju hennes dagbok, hon gillar att skriva & sätta ord på hennes känslor.

Eftersom många säker undrar om kvällen så vill hon säja att hon KOMMER !
Envis som hon är så tänker hon inte missa detta!
Alla vi som känner henne vet att hon har längtat till denna dag då BOKEN släpps & denna fest kväll. Hon tänker även gå ut & äta Italienskt efter som hon hade planerat med sina vänner.

Som de flesta förstått så är denna TJEJ väldigt speciell....så många vänner från olika håll & kanter, så många som håller henne kär. Jag är en av många som håller alla fingrar & tår för att hon ska slippa ha så himla jobbigt! Det gör så ont & man blir så ledsen.
Måste säga att du Henry är BÄST, så glad att hon träffa dig!

Många undrar om smärtlindring, hon tar morfin men med de doser som hon behöver för sin smärta så blir hon så trött & som i helgen bara sover. Jag vet att Sabina sa till mig för ett par veckor sedan -att ska jag vara så här borta av medicinen så har jag hellre ont & kan träffa er alla.
Tyvärr så känns det som hon inte kan välja längre för smärtan är olidlig. Jag är glad att hon tillät sig sova igenom helgen & vilade. Hon har längtat tills i kväll & hoppas vi alla kan göra den PERFEKT för henne. Älskade vän vi kämpar tillsammans!

En liten läges rapport från en vän / Jenny J

21 mars 2009

LÖRDAG

Nu är det Jennie från New York som skriver tillsammans med Sabina. Känns så himla bra att äntligen vara här i Sverige och vara med min fina fina Sabina. Det gör så ont i hjärtat att se henne ha så ont, vill kunna trolla bort smärtan!!
I dag har det varit en av hennes jobbigaste dagar, hon har haft så otroligt ont med ett tryck i huvudet. Hennes mamma kom tidigt på morgon för att hämta Julia för hon ville inte ville att hon skulle se henne så dålig.
Resten av dagen bestod av mycket vila tills jag kom vid kl 14, vi har tagit det lugnt och fikat. Lite senare kom Pernilla över med cubansk mat som Sabina älskar. (Tack Carlos för en underbar middag) Hennes underbara Henry fick gå på lite herrmiddag, hoppas han får en super kväll!! Jag ska sova över här i natt och vara här för henne om hon behöver det.
Sabina hälsar och är så glad över allt stöd hon får från er alla, det ger henne styrka att kämpa vidare. Och snart kommer såret i nacken bli bättre och smärtan bli mindre!
Nu får vi alla be för att Sabina får sova en natt utan att vakna med denna omänskliga smärta! Vill inte lämna dig och åka tillbaka till Usa, känns så jobbigt att vara så långt borta men jag kommer ju snart igen.
Älskar dig fina Sabina!!!

20 mars 2009

FREDAG

Detta är ett inlägg av Sabinas ukko, Henry

Kära bloggläsare.

I skrivande stund kan inte Sabina inte skriva sina egna inlägg som hon brukar. Jag vet att många av er undrar varför? Sabina mår inte bra just nu p.g.a. all medicinering, därför hoppar jag in för att ge er lite information. Sjukdomen sliter hårt på hennes hälsa och det känns som att tiden har hunnit i kapp henne. Just nu mår hon dåligt, både själsligt och fysiskt. Hon har kämpat beundransvärt en mycket lång tid , men just nu orkar hon inte skriva sina dagliga inlägg. Den senaste tidens operationer har tagit hårt på hennes hälsa och måste vila mycket. Jag märker att hon lider av att inte kunna göra alla de saker som fyller glädje i hennes vardag; blogga, träffa vänner och umgås med familj.
Det gör ont i mig att se henne lida så mycket, men jag gör allt för att hon ska må så bra som möjligt. Jag fyller hennes vardag med god mat och mycket omsorg och jag vet att hon tycker om det.

Sabina hälsar att hon återkommer snart. Men nu ska vi mysa framför tv:n med Lets Dance.
Jag gör mitt bästa för att ta hand om henne, så att hon kan återkomma och ge er dagliga inlägg.

Henry

19 mars 2009

TORSDAG

Två små utslagna prinsar i soffan ( med en utslagen Lina kanske oxå? hihi )
Gårdagen började ju så bra! Vi bestämde oss för att ha Julia hemma för en extra ledig dag! I hela tre timmar pratade kuratorn och jag om allt mellan himmel och jord. Julia fick väl halva tiden, då hon aldrig kan vara tyst ( hmm brås på sin mamma?? ) Efter lite lunch så bar det iväg till Uppsala för att träffa plastikkirurgen som utfört ingreppen. Men innan dess dumpade vi av Julia hos sin " ukki " ( morfar på finska ) så hon skulle slippa försöka vara tyst och sitta still. Lite skillnad på vädret mot förra onsdagen då vi körde i snökaos. Har haft ont idag, tycker att det kan vara så skillnad från dag till dag. Men det blir nog bra att få förbaden utbytta och kolla att allt står rätt till. Hade bestämt mig från förra onsdagen att inte låta dom göra nått utan smärtlindring. Så när det vart vår tur så sa jag det, hon reagerade med att dom aldrig ger sånt utan det får man själv göra innan. Läkaren kom i allafall in och tittade på såren och sa att det läker jättebra. Men ja får inte lov att resa nånstans dom närmaste 3v pga infekt. risk och om det händer nått. BYE BYE Milano / Sardinien den 25/3. Men ska jag vara helt realistisk så orkar jag nog inte det. Trodde aldrig det skulle ta så lång tid att läka ihop eller att jag skulle vara så svullen och ha svårt att gå. Tillbaka till omläggningen, hon fick ta bort stycknen på ryggen och lägga om rumpan utan bedövning men när vi kom till nacken sa jag blank NEJ! Efter mycket om och men hämtade hon en från nån annan avd. som gav mej pyttelite morfin i porten. Kunde lika gärna varit vatten för jag kände allt och skrek rakt ut, så dom fick knappt avsluta de. NÄÄ tacka vet ja ASIH som inte låter en lida........och nästa onsdag är jag sjuk när jag har nytt återbesök. Allt som allt tog det 2.5 timmar utan bilresa!!! Med värk utan dess like och rödgråten hoppade jag in i bilen och sov nästan hela veckan från Uppsala till Stockholm.
Tjejmaffian med två prinsar anlände vid 18 med en massa go mat och Jenny hade gjort till min beställning en lite syrliga citron kaka med glass som var super, duper gott! Jag var väl inte världens roligast sällskap igår, trött och nedstämd av all smärta. Men vi har alltid lika trevligt när vi ses och skrattar mycket. Jag var tvungen att bryta upp rätt tidigt pga av ögonen svek mig och jag var såååå trött. Henry avlöste tjejerna i dörren och vi hann inte byta många ord innan jag sov, hann med ett samtal med dossyster och vi kunde konstatera av vi blåser av vår Hilton frulle imorn tills vi mår bättre men en liten fika hinner vi med.
Sen väntar ju detta efterlängtade ultraljudet på syster ysters bebis i EM. Veckorna går fort och tjejerna kommer ju hem idag. Har sovit bättre i natt då soffan faktiskt är skönare sitta upp i. Men mycket morfin går det åt..........
Blombud från Eva och Jessica från jobbet "MIX IT" man tackar och bokar!!!!

18 mars 2009

ONSDAG

Detta lever jag fortfarande på när jag känner mig ledsen eller nere!!!
Som sagt nätterna är grymt jobbiga. Jag tycker mig ha mycket mera smärta på natten. Möjligvis för att det inte går att hitta nån ställning som inte smärtar. I natt har jag fullt på rejält med morfin och ändå gråter jag varje gång jag vaknar innan jag hinner fylla på. Men igår justerade vi ju om så jag måste ge det ett par dagar till. Jag vet ju att det går åt rätt håll men är så ivrig att bli av med värk. Jag har ju oxå en del biverkningar till följd av all medicinering. Ska bli helt underbart att få trappa ner på allt och få lite mera livskvalitet. Jag vill ju ut och röra mig, inte bara sitta hemma och VILA. Börjar bli trött på det ordet! Men förstår att kroppen inte orkar. Det är jobbigt att knäna, benen och fötterna svullnat upp för det gör att jag bara kan gå korta sträckor och blir fast hemma mest. Har speciella stödstrumpor både natt som dag, vilket ger balans. Nacken och rumpan kliar och svider nått så fruktansvärt men så klart det är ju stora sår, men jag e LESS hihi. Mina värden är ju bra och även socker balansen ligger på 8. Så det känns så skönt att kroppen hänger trots allt. Känner inte så mycket nya tumörer, men dom som dykt upp sitter på höger huvud, nacke och hals. Så klart inte bra men läkaren E sa att så länge dom är ytliga är de ingen fara. SNÄLLA KROPP HÅLL UT LITE TILL!!!!
Läskigt vad tiden går fort, nu skulle jag behöva stoppa den lite.

Dagens schema;
* Kurator S hembesökssamtal
* ASIH besök 2ggr
* Uppsala Akademiska för att träffa plastikläkaren
* 18.00 Tjejmaffian tar befälet över köket!

Jag träffat barnen varje dag, vilket funkar bra att dom får springa emellan. Hoppas Julia kan gå till skolan idag, hon var feberfri igår och hur pigg som helst enligt mormor.
Mycket roligt händer i helgen och alla måste vara friska för att allt ska gå i lås!

Tack alla som verkligen ställer upp för mig och självklart för att kommentarer!

17 mars 2009

TISDAG

Fick ta mycket smärtlindring i natt men sov helt oki! Bjöd ner alla på frukost inkl mamsen som skulle passa Julia idag som haft lite feber igår. Lotta följde med till KS och träffade läkaren E. Hon visste ju inte riktigt vad hon skulle säga om att draken var bortopererad. Men hon skulle ta upp det i deras terapi konferans och se hur olika det kunde vara från sjukhus till sjukhus. Sen ska jag fortsätta träffa henne ang cancern och frågorna kring det. Kändes bra efter besöket. Lotta och jag åkte förbi Ulriksdalsträdgård och köpte med oss lite gott. ASIH har varit här 2ggr och fixat och trixat. Fick även omläggningen i nacken gjort med morfin vilket var jätteskönt. Sen var det dax för vila, jag somnade som en stock i soffan.
lugna dagar här nu och jag hämtar kraft och ork!

16 mars 2009

MÅNDAG

Tack Julia för ett fint smycke http://livetsomsjuk.blogg.se , jätte bra budskap!
Tack Ellinor med familj för en fin vår bukett!

Har inte haft ork att blogga men nu ska vi uppdatera lite om vad som händer i livet!
Söndagen var vi på en snabb fika och uppvaktade vänner och sen på en middag hos pappa. Men jag har jag fortfarande väldiga smärtor och känner mig mest morfin hög! Längtar tills allt kan lägga sig lite. ASIH är fortfarande här och tar hand mig minst 2ggr/dagligen. På söndag kvällen fick jag jätteont i huvudet och inte såret utan andra sidan och i magen och fick en jätte ångest att det skulle vara något annat. Ringde ASIH som snabbt kom och gav mig lugnande och smärtstillande intravöst. Har inte fått nått liknande innan men kanske inte så konstigt med tanke på allt jag varit med om sista tiden. Ett samtal till kuratorn lättade på trycket och sen somnade jag. Vaknade varannan timme och tog morfin spruta. Kände mig nöjd när kl faktiskt var 06. Melinda kom ner och åt frukost med mig vid 07 och sen åkte hon till skolan och Henry till jobbet. ASIH kom och gav mig mina injektioner. Annars har det varit en lugn dag och jag fick sällskap av Nille som kom med fika och en super snygg mössa! När hon gått slocknade jag i soffan och sov en lång power-nap. Till middag firade Monica och jag Maarit som fyller idag med lite wokmat och Lottas goda morotskaka. Vi tittade på roliga kort och fick oss ett gott skratt.
Nu ska jag kolla cityakuten sen i säng, imorn väntar läkarbesök på melanom mottagningen.

14 mars 2009

LÖRDAG

Flyttade in till Henry i natt för första ggr på veckor. Sov genast lite bättre men drömde om konstiga ormar och nålar. Hmm morfinet sätter sina spår. Men när jag vaknade hade jag ju så ont så Henry fick skynda sig med att slita fram pennan lite lagom trött och sticka mig! Idag känns det även lite i det andra såret dom opererade igår. Men som sagt vi går åt rätt håll! Jag har lite roligt åt mitt hår, minns att jag hade sån ångest för just håret och nu kommer jag på mig själv med att stå och kamma sakta men säkert bort de. Ähh ska ut på sjal och möss jakt. Vet ni några coola ställen dom säljer såna på så tipsa mig gärna!!
Annars har dagen varit lugn, ASIH har varit här och tagit hand om mig och vi var iväg en snabb sväng för inhandling av present. Jag vilar mest för att hämta kraft. Ringde ett samtal till kuratorn för att hämta lite goda råd!
Kvällen bjuder på god mat och schlager hos Lotta. Det känns bättre att bulla upp sig i soffan!

Tack för alla kommentarer som alltid värmer och ger mig bra tips om allt möjligt!

13 mars 2009

FREDAG

Det var inte lätt att somna om i natt men jag lyckades slut, satt och sov pga av smärtor i nacken. Vid 06 gav jag upp och kände att nu är det morgon. Grät en skvätt av trycket jag har i nacken och kände för att bjuda över barnen och Teppo på frukost. Laddade upp med en massa gott och dom kom över och allt kändes bättre. Vi åt en mys frukost och sen förvann alla till sitt. Henry sov så gott och jag plockade lite. Sen kom sköterskan M och gav mig vätskedrivande. Maarit kom och Henry åkte iväg och fixade lite saker. Även golvkillen kom och fixade iordning sista biten på golvet så det nu är snyggt. Sjukgymnasten kom och gav mig flera strumpor att hålla lymfödem borta så gott det går. Även Eric kom på fika, så vi satt länge och snackade.
Sen kom Henry hem med färsk rödspätta och gjorde en dunder god middag på fisken med färska championer, pressad potatis, örtagårdssås och kokta morötter.
Min smärta håller i sig och jag tar morfin regelbundet. Men att det kliar är ju ett gott tecken på läkning.

Solsken är härligt,
regn uppfriskande,
vind får dig att vakna,
snö gör dig glad.
Det finns inget dåligt väder,
bara olika slags bra väder.
Njut av dom även du-varje dag,det är du värd
Kramar från mig / Häxstickande mamman i Jämtland



Tack till Jonas och Linda för fint blombud
Tack till Bibbi ( Jennie NYs mamma ) för tekorg med massa smått och gott!


TORSDAG


När alla barn kommit iväg till skolan åkte jag och Henry till KS. Jag gillar det vita vädret samtidigt som jag vill ha vår! Vi hade rum 18 på C24 med en annan kvinna som var på op i hela dagen. Henry skulle till tandhygenisten Jenny Werme kl 10 och släppte bara av mig där. Ulrika som jobbar just på den avd kom och gjorde mig sällskap. Väntan blev låååång. Vid 14 kom en sköterska in och sa att det kanske inte blir av. Jag trodde jag skulle spricka av ilska. Men då kikade Lasse in sitt huvud med något som smakade skumt likt mina favvo kärleksmums och jag fick en liten snällare ton i rösten. Tack Lulle ! Inte nog med att man fastat sen nej usrh vill inte en tänka tanken. Klockan 15 kom hon dock tillbaka och sa att det var dax. Ulrika följde med ner och där fick jag ytterligare ligga 30min. Jag hann ju bli nervös. Men dom var trevliga trots att dom tänkt göra hela proceduren i lokalbedövning. Men jag sa blank ifrån. Så det fick bli lätt narkos och jag vaknade när de hela var över. Skönt, hade inte ont, inget illamående. Men deras principer är att man måste ligga kvar på uppvaket ca 1.5tim. NO WAY jag var ju så hungrig och ville bara därifrån.

Stackare Henry hade fått vänta länge men nu var det då dax att bege sig hemåt ( ännu en gång mot läkarens vilja ). Nu åkte vi till vårt favvo hak Solstugan i Solna. Inte för att jag gillar pizza men nu var jag så hungrig så jag skakade. Ullis hade dessutom lämnat lite färdkost som vi tidigare pratat som gott slank ner efter pizzan. Tack för all sällskap trots att jag sov för det mesta!!

Väl hemma kom sköterskan M och la om alla sår och spolade porten med heparin. Jag sov under hela proceduren för det gjorde ju så himla ont i nacken och rumpan. Sen somnade jag djupt tills nu då jag vaknade pigg 03.30. Nu gör det skit ont i nacken men kanske inte så konstigt. Det är ju ett stort sår.
Har bestämt mig för en LUGN helg så vi har alla bokat av melodifestiveln och annat skoj i helgen för att bara ta det PIANO! Får se hur det går om jag känner mig själv bäst!



11 mars 2009

ONSDAG

Mina två hjärtan i livet som har fått se en väldigt ledsen och orkeslös mamma denna vecka. Men jag tror att det är viktigt för dom att även se den sidan av mamma. Melinda har hjälpt till mycket medans Julia inte riktigt förstår! Men summa av kardemumma har barnveckan gått bra och jag är så lycklig över att dom faktiskt är mina! Och inte minst för all hjälp jag fått för att ta hand om dom!! Men nu behöver jag vila upp ordentligt och då är det skönt att dom åker till sin pappa! Draken är BORTA och nu är det endast ett hål kvar! Fick aldrig chansen att fråga läkaren om det kommer vara ett hål?? Dom har ju transplanterat hud från rumpa och lår, vilket gör skit ont! Men det är ju på rätt väg, att läka och smälta in.
Natten var sisådär men sov ett tag i allafall. Efter frukost kom sköterskan M och gjorde sitt. Hon e så himla go, alla e de!! Marit och mamsen kom och vi fikade på en semlabulle innan det var dax för inskrivning på C24. Lustigt där jobbar ju min goa vän Ulrika. Så hon ska ta hand om mig imorn. Vi träffade en plastikläkare som tog väldigt lång på sig , men sen hittade hon tumören. Sen fick vi vänta närmare 1timme på narkosläkaren. Men jag får sova vilket känns skönt med tanke på alla andra smärtor jag har.
Melindas stödfamilj (bara kvinnan) Mimmi hade köpt med sig lunch och vi fick chansen att prata lite grann. Sen kom mamma förbi igen och tog emot Julia och städade ur sista garderoben. Nu e banne mig kliniskt rent och ordning! Så skönt.......
Henry kom hem och han brazade middag och sen kom syster yster och Tobias.
Jag ska försöka sova så jag pallar med morgondagen, men först måste jag ju äta lite för sen är det ju fasta som gäller......


10 mars 2009

TISDAG

Efter att ha pratat med Jennie i NY till 02 bestämde jag mig för att sussa. Otroligt nog somnade jag in och nästa gång jag tittade på kl var hon 06.45. WOW men oj vilken smärta då jag stod utan helt! Låg i sängen med Henry och grät en sväng när Båda tjejerna kom upp och undrade vad det var? Jag förklarade för båda att jag hade ont och att det snart skulle gå över. När morfinet börjat verka gick vi upp och lagade frukost. Härligt med ett alldeles vitt landskap utanför fönstret. När alla åkt till sitt plockade jag undan lite och sen kom sköterskan M och tog prover samt fyllde på med vätskedrivande. Jag har ju såna problem med svullna fötter och knän. Fick hjälp med omläggning och stöd strumpor m m . Kändes genast mycket bättre. Alla är verkligen så himla gulliga och kan så mycket bra knep.
Mamsen kom och hade med sig hembakade färska finska piroger med äggsmör som vi fikade på, ljuvligt gott tycker jag. Tiden rann på och vi begav oss till Uppsala Akademiska för att visa upp såren. Vad jag inte visste var att man skulle ta bort alla häftklamar man använt vid operationen idag. DET VAR DET VÄRSTA JAG NÅGONSIN GJORT!
Utan bedövning och med ett ca 30 på alla tre ställen; nacken, ryggen och rumpan. Jag skrek av smärta och grät och stackars mamsen fick tåla mycket. Visste ju att det skulle kännas bättre så fort dom var borta men vad gör det när det gör sååå ont. Läkaren kunde bara konstatera att det såg bra ut och att jag skulle tillbaka om en vecka. För säkerthets skull togs odlingar i såren.
Fick ringa Henry som slängde sig i bilen för att hämta Julia då kl var närmare 17 och fritids stänger. Helt röd gråten satte jag mig i bilen och vi åkte hemåt. Som tur är hade Henry gjort en super god lasange med grönsallad. Det smakade så gott då vi inte ätit lunch. Nu kliar det inte längre och allt känns bättre. Så nu ska jag sussa..................
En ny dag väntar imorn och det får bli den sista förberdelse och operation på länge......

9 mars 2009

MÅNDAG

Såren börjar läka och då kliar dom ju så fruktansvärt. Vaknade av smärta vid 03 och kunde inte somna om trots mycket morfin! Så jag satt och grät i soffan och försökte somna om. Pratade med Jennie från NY och mådde bättre. Natten gick fort och snart hörde jag lilla Julia komma upp och då var kl redan 06. Fötterna var rejält svullna och jag kunde inte gå till toa ens. Ringde ASIH och frågade om det skulle vara så här? Han skulle skicka en läkare och titta till mig. När alla åkt till sitt och jag fick lägga mig i soffan kom sköterskan och gav mig intravös furix. Och vi pratade smärtlindring och mina andra biverkningar.
Sen kom även golvkillen som skulle fixa golvet i köket. Tiden rann iväg och vid lunch kom K med lilla S 2 månader snart och hade med sig lunch. Men hon hade blivit lurad och maten var super stark. Jag har då aldrig skådat en sån snäll liten kille som S. Han låg och tittade i sin liggdel och var hur nöjd som helst. Hade köpt ett brunt sätt från POP vilket passade han i färgerna jättebra då han var så mörk! En riktig guldklimp. Vi fikade på Åsas citronmuffins oxå. Men dagen har varit tung med mycket smärtor pga att det håller på läka. Kramper har oxå kommit och gått. Nu känner jag mig som en riktigt gnäll "akka" men till all rätt.
Marit kom och löste av K när hon skulle hemåt, vill helst inte vara ensam med barnen nu. Vi snackade om ditan och datan. Henry hade BC-möte och var inte hemma förrens 18.30.
Tack ´Marit för all hjälp med barnen!
Nu har Julia somnat och Melinda badar och Henry spelar bandy! PUH min egen lilla tid!
Dom ringde från KS och jag ska dit på onsdag för att träffa narkosläkare för bedömning inför operation torsdag 12 mars av tengil. Inget jag ser fram emot, är skit rädd! Men men skiten måste ju bort! Sen får det fy fasiken vara bra med op för ett tag!
Sen blir det vila för min del i 48 timmar för på lördag har vi blivit bjudna på middag och melodifestivalenpå globen!!! Och jag ska gå dit....................

8 mars 2009

SÖNDAG

Melodifestivalen var väl inte den bästa omgången och vi tittade med halvt öga. Sen somnade jag och sov en stund. Vaknade upp vid 00.30 och fick morfin spruta, för då gjorde det rejält ont. Svårt att hitta en skön ställning så man liksom sitter och sover. Somnade om en stund till sen vaknade jag vid 01.30 och då var jag vaken till 03. Fick en kommentar från Jenny som var vaken och vi ringde upp varandra och pratade ett tag. Sen låg jag och halvsov till 06 när Julia vaknade. Då gick vi upp och myste lite. Melinda vaknade 07.30 men vi låg i soffan till 09.30 när vi åt frukost. Henry sov till 10. Syster Yster kom och fick sin fina present vi köpt till henne, en mamma-baby-boll halsband som babyn ska lyssna på och få ro. Vi gick upp till centrum en snabbis och lämnade igen en del kläder Melinda inte ville ha. Johanna skulle vidare till stöten med jobbet och jag väntade sällskap. Henry fick fri tid och åkte och träna. Min gamla kollega Åsa kom förbi med lunch; Fisk-skaldjurssoppa med färskt rågbröd samt nybakade citron muffins. Mums! Vi pratade så gott vi kunde med en väldigt sällskaplig Julia som oxå pratade oavbrutet. Idag har det kliat i nacken och svidit i rumpan, men det tyder ju på läkning vilket är bra! Har oxå fått svamp i munnen och fick penicilin mot det som ska intas ett par ggr / dag. Kramper har jag oxå haft ett par stycken.
Men nu TAPPAR jag allt hår, fick stora tussar i handen och när jag borstade det så var hela borsten full av hår. Vilken tur att drake är borta och jag fick hem min peruk! Så det gör faktiskt inget!!
Ikväll blir det lugnt och jag har ju spelat in både cityakuten och desperate h. som jag har att titta på.

7 mars 2009

LÖRDAG

Henry och Lasse försökte sig på dart och tydligen vann Henry!
Goda förätten som bestod av skaldjursoppa med rökta räkor!


Middagen bestod av ankbröst med potatiskaka och sås.



På väg ner till vårt rum som låg i den andra byggnaden. Utsikten var ju underbar!



Ett stort tack till våra fina vänner som tog med oss på detta sköna avbrott från vardagen!

Men vi börjar från början;

Åhh vilken dag! På morgonen kom kurator S hit och vi pratade i 3 timmar med ett avbrott för ASIH läkaren och sköterskan som kom hit. Vi gick igenom alla smärtlindringar och läkemedel jag stoppar i mig. Dom är helt underbara! Jag har så mycket på gång och får titta i kalendern för att hinna med allt. Jag har haft rejält ont idag och försöker smärtlindra mig hela tiden. Men man vet oxå att det går över och då är det lättare att stå ut. Klockan 13 var mamsen, Henry och jag med Julia hos psykologen och pratade. Det var ett väldigt bra samtal. Julia känner förtroende för S. Det känner vi allihopa. Sen tog mamsen med sig Julia hem till sig och jag och Henry åkte till vår bjudning på skeppsholmen. Våra goa vänner dossyster med man hade ju för ett par veckor sedan bjudit oss på detta spa! Då visste vi ju inte om operationen men jag körde på ändå!!
Jättefint ställe med rum över havet och finlands båtarna. Kunde inte bli bättre. Det ända jag missuppfattat var ju morfin pennan. När jag tar den så somnar jag. Så jag somnade 1 timme i relaxen, super skönt. Sen var det dax för middagen och då hade jag oxå tagit en morfin penna och kände mig trött. Så jag satt väl och halv sov igenom den super goda middagen. Förätten var en skaldjur soppa med rökta räkor och middagen bestod av ankbröst med potatiskaka och sås och efterätten en chokladkokoskaka med hallon. Mycket gott! Efter det gick vi och satte oss i salongen och drack te och diverse andra drycker. Då piggnade jag till. Sen hittade vi både dart och biljard som grabbarna genast kastade sig över. Jag och dosyster hittade sköna fåtöljer som vi sjönk ner i och samtalade om både svåra och roliga saker.
Vi bröt upp vid 00.30 och gick ner till våra rum, Henry somnade omgående medans jag sms och pratade lite i telefon. Men tillslut somnade även jag och vaknade 02.30 för påfyllning och sen vaknade jag 06.30 nästa gång. SKÖNT! Jag gick då upp och pysslade lite i rummet och gick sen upp till huvudbyggnaden och kikade runt. Kl 8.30 möttes vi upp för frukost. MUMS nu var jag rejält hungrig och både det ena och andra slank ner.
Vi satt länge och njöt och sen var det dax att ckecka ut. Vi åkte förbi sumpan och fixade med lite presenter och sen skickade jag in Henry på ikea för den sista byrån till Melli rum. Nu är et projektet klart, det blev super bra! Jag har haft rejält ont idag med nöjt mig med tabl för att slippa dåsigheten. Barnen kom till oss och Melli stack direkt iväg till kompis.
Fotografen U kom förbi och visade bilder på när operationen av draken varit, HÄFTIGT att se, hur gigantisk stor den var! Nu är även projektet igång, tydligen sattes tumörerna in direkt efter att dom plockats ut i torsdags, snabba ryck!
Ikväll blir det grönsaksdipp framför melodifestivalen för nu är SABINA slut som artist!
Tusen tack L.O.T.T.A för fin hjärtljuslyckta och godis!
Samt Melissa, Soile och Natascha för fint blombud!

5 mars 2009

LYCKOTORSDAG

När klockan äntligen slog 05 gick jag upp och började packa lite saker att ha med, var ju ganska nervös nu! Jag tycker aldrig att man vänjer sig vid sånt här! Ska man ju faktiskt inte göra heller!
Väckte Henry vid 06 coh vi hämtade upp mamsen och vidare mitt i snökaoset till Uppsala. Vi kom lite försent fotografen U var redan på plats. Vi har ju börjat med bloggboken och måste ju bara få med miraklet!
Eget rum med plats för 6 personer är inte fy skam! Sen reagerade jag på att alla här är så gulliga och trevliga och gjorde allt för att vi skulle trivas. Självklart följde nalle med som stöd för lilla rädda mig.
Nu kommer det BÄSTA! När läkaren kom in och förklarade vad som skulle tas bort vad det ju DRAKEN! Hallelujah vad glad vi alla blev, trodde ju inte det var möjligt ens!
Klockan 8.30 rullades jag ner till operationen och både Henry och fotografen U fick byta om och vara med vid nedsövningen. Jag var rädd men narkosläkaren var så underbar och lugnade ner mig. Operationen tog ca 3 timmar och man transplanterade hud från vänster skinka till nacken. Sen tog man även en ytlig från tumör ryggen.
Jag vaknade upp på uppvaket 12 och mådde inte alls illa, hade fått mycket medel mot illamående. Men hungrig och törstig var jag ju. Så efter ca 1.5 timme får jag komma till avdelningen och äta ost smörgås. Trodde inte att en vanlig limpsmörgås kunde smaka så gott. Jag fick mera morfin men hade inte så ont, det som kändes som det värsta är hudtransplantationen. Men det lägger sig snart. Jag somnade och sov ett par timmar, när jag sen vaknade upp hade Henry varit på McDonalds och handlat mat, absolut inte min typ av mat men just idag var även det gott! Jag hade kateter och fick ta bort den och kissa innan man fick åka hem. Sist av alla lämnade vi dagavdelningen 18.30. Jag tackade för ett otroligt bra bemötande vi fått hela dagen. Väl ute kom glädje tårarna från oss alla! LYCKA!
Jag somnade som en stock i bilen och sov hela vägen hem. Väl hemma tog det inte lång tid innan dossster med mn stod med en färsk bakad mintchoklad kaka. DU VET PRECIS vad jag gillar och ville fira på. Tyvärr hann dom inte stranna på fika! Men tusen tack för en goooood kaka!

Sen kom ASIH på besök och hjälpte mig med hur vi ska klara smärtlindringen under natten. Jag har ju min morfin penna och jag tror den kommer hjälpa mig annars skulle ja bara ringa! Men just nu lever jag på lyckoruset.
Nu kommer jag få en helt annan livskvalitet och jag kommer kunna ligga ner.......

Imorn händer grejer men det tar vi då.................Tjingeling!

Tack Sylvia för brödcheckarna, ovanligt men häftig!



4 mars 2009

ONSDAG

Ville bara att natten skulle ta slut. Sov oroligt pga visste ju inte hur det skulle bli idag. Hade skapligt ont pga att jag gett mig själv morfinpenna. När kl äntligen visar 05 är det ok att gå upp. Melinda kom och åt frukost med oss, mysigt! Pysslade med en del och fick lov att tömma kylen och frysen då dom skulle byta ut dom kl 8. ASIH kom och gav mig funix och sen fick mamsen ta tengil och draken. Vidare åkte vi och träffade Pastor P och hade ett samtal . Det blir nog bra allt sen när det är dax!
Vi stannade och åt lunch i bredden och en Italiensk restaurang, riktigt mysig och god mat. Sista stoppet var Uppsala och Akademiska. Jag fick träffa sköterskan som ska ta hand om mig, narkosläkaren och en student. DET BLIR OP IMORN!! Jippie! Det tog lång tid alltihopa men när vi åkte hemåt kände jag mig såååå glad!
Vi ska vara där 07.30 och jag måste fasta från 00.00, jag ska sövas ner! Men sen får jag åka hem när jag mår bättre. Jag har haft såå ont i nacken för huden är helt bort fläckt.....Sen tengil gör lite ont, med det blir bättre när svullnaden har lagt sig.


Tack till Jennies moster Agneta för en nallebudet, den var jättesöt!

3 mars 2009

TISDAGKVÄLL

Klockan 06 kom grannen in och gav mig en spruta och då först kändes det bättre. Sen kom sköterskan Y och gav mej furix, emlade draken och morfinade tengil. Men nu kunde hon konstatera att tengil krymt. Verkar som den funnit sig till rätta där nere och då har svullnade gått ner. Fattar inte att det kan ske på några timmar bara. Men skönt var det i allafall, för nu kunde jag sitta lite grann. Y hade även med sig en morfinpenna. Så nu kan jag smärtstilla mig själv. Mamsen hämtade upp mig och vi åkte till Radiumhemmet och läkaren E. Jag gillar henne för hon har fått en otrolig empati m m. Vi hade ett bra samtal. Hon tittade oxå på tengil där nere och konstaterade samma sak, svullnaden hade gått ner. Men att självklart skulle vi ta bort den, frågan är bara var? Jag ska ju till Uppsala. Hon lovade att ringa och fråga. En sak hon nämnde är att om man haft för många kramper kan man inte op just nu och om något värde som ej är bra. Får hålla tummarna! Sen sa hon att efter op kan man leva som vanligt. Om man mår bra! Jag frågade om jag fick resa? Det fick jag! Min healing Gun - Marie har en god vän i Sardinien som oxå healar sjuka folk. Italienare! Så hon ville att jag skulle åka dit och bli healad. Jag, Nadja och Gun-Marie åker dit den 25 mars och mellan landar i Milano. Häftigt, har aldrig varit där.
Sen var vi hos sårsköterskan S. Hon kunde konstarera att huden runt draken är skinnflådd. Och gav mig lite andra tips. Även vännen Jenny kunde ju ge råd som ledde till nått positivt.
Bråttom fick vi men hann precis till denna peruk butik. Vi fick hjälp av en proffsig tjej. Och 15 min senare knatar jag ut därifrån med en jättesnygg peruk.
Hungriga hade vi hunnit bli och hittade ett super mysigt fik med en hälsotallrik. Den slank nerfint i kistan.
Jenny var lite ivrig att beställa hon med. Men det fanns massor med gott fika men vi nöjde oss med lunchen.
Vilade lite när jag kom hem och ringde massa tel samtal, sen kom Henry hem och vi åt en nice kokoskyckling med jasminris.
Halva tjejmaffian kom över med fika och Henry drog och träna. Vi firade att dagen blen bra trots den tuffa natten!
Fick från en bloggläsare;
Sabina en ung och vacker kvinna är,
men tyvärr en svår sjukdom på henne tär.
Hon två söta döttrar har,
dom vill ju så klart sin mamma ha kvar.
2009 kommer att för henne bli ett jobbigt år,
men tänk ändå så fort tiden går.
Med den kraft och styrka hon har,
kommer hon att ha många år kvar.
Med sina barn och Henry vid sin sida,
hon igenom sin sjukdom kommer att glida.
Snart hon frisk och kry är,och det mot bättre tider bär.
Tjingelimg!


TISDAG

Kom ihåg SABINA, det är nu i dom här tuffa tiderna du ska minnas detta!!
Efter att Julia åkt till skolan och Henry till jobbet kom sköterskan Y hit och tog lite prover och gav mig vätskedrivande. Läkaren skulle höra av sig när hon pratat med läkaren på melanom mott. Y hjälpte även mig med draken som nu är riktigt röd i huden, verkar som huden blivit fläckt på flera ställen och det smärtar ju enormt. Vi har nu bara emla på för att låta huden andas lite. Sen har vi ju tengil där nere som är fruktansvärd. Den gör så ont att jag kan inte ens vidröra den med paper eller nått. Morfingel funkar ett kort tag med bara som avsvalkning INTE som smärtlindring. Jag har fått lite smärtlindring i intravös form morfin. Men inget hjälper!

Dossyster kom på besök och hade med sig kärleksmums till mig! Precis vad jag behövde, lite gott! Vi gick igenom resor, projekt och annat allvar mixat med skratt. Mamsen kom oxå och fick träffa dossyster för första ggr. Sköterskan Y var nu tillbaka och skulle göra om alla procedurer. Fick svar på mitt prov, hade lite lågt kalcium värde och ska få äta lite piller! Men helt ofarligt.

Kramper har ja fått till och från men bara små och jag är då duktig på att andas och ta de lugnt.

Vi åkte iväg för att hämta Melli ( jag låg, satt i bilen folk måste ju tro man e galen ). Hon hade tid för att pröva ut läsglasögon. Vi hittade ett par och beställde dom, 1795kr som hittat! Hmm.

Sen vidare till SÖS och BUP. Melli vill helst inte träffa psykologen men jag tror det är bra, det hon fick bestämma var varannan vecka inte varje vecka. Fick förresten samtal från läkaren att jag får vänta till imorn då jag ändå hade ett inbokat besök. Men fattar dom inte att detta är omänskligt, ohållbart att gå med?

Vidare hem där jag var såååå hungrig, kom på att jag lömt av lunch och bara ätit mums. Som tur är var Henry hemma så maten var ju klar.

Melinda åt med oss men ville sen hem till pappa pga att hon tyckte de va jobbigt att se mig ha så ont. Jag har gråtit mer eller mindre hela kvällen av smärta. Tillslut efter att Helena gett mig morfin i magen somnade jag. Men vaknade 00 och det var dax för emla draken och morfina tengil samt ge mig spruta i magen ( vilket gjorde skit ont ). Somnade om men vaknade 02 och skrek av smärtor. Mera emla drake och morfina tengil. Men det hjälpte inte så jag ringde ASIH och stortjöt. Rådet var att ge mera morfin i spruta i magen.

NEJ imorn ska den väck, inte en natt till så här......

Detta var min dag!




Hur gör man när man vill skicka en present till dej men inte vet hur och vart? :)Hälsn. Madde
Man mailar mig på anna.n74@hotmail.com så skickar jag adressen.
Jag känner inte dej, men jag är orolig ändå, känns så länge du ska vara utan något ALLS...5 mars till 13 april är lång tid. blir du isolerad då, vad jag förstår ska ditt immunförsvar ner på noll eller?
Ja det är en lång tid och det är nu min kropp inte får svika mig. Jag har inget skydd alls nu utan får lita på att kroppen orkar. Jag har fortfarande spridning och får nya tumörer varje dag ( inte minst tengil mellTeckenstorlekan benen nu sist ). Jag blir inte isolerad förrens 13april.
Hur fort "blommar" tumörerna upp?? Blommar känns inte riktigt som rätt ord men jag kommer inte på ngt annat :(
Varje dag blommar det upp nya, men oftatst väldigt små, jag har fått mest runt nacken, halsen, öronen och magen.
"Sluta aldrig hoppas
Sluta aldrig be
Sluta aldrig önska
Under kan ju ske" ...

2 mars 2009

MÅNDAG

Måste ändå få känns mig nöjd med att med intravöst morfin lyckats sova ett tag! Men värken från alla håll och kanter kan jag snart bara skratta åt för tårarna är slut. Marie Ps mysiga nalle jag fick har agerat som huvudkudde och är super skön. TACK!
Jag som alltid sagt att jag har en låg smärttröskel måste vid detta lagret jobbat upp den. Denna vecka var verkligen full proppad och jag vet inte riktigt vad jag ska kunna plocka bort för att hinna med och ta bort nästa tengil. Men om jag så ska sitta på gyn akut hela dan så ska denna bort idag.

Tänkta svara på lite frågor jag fått;


* Blir det inte tungt i nacken med "draken" där?
- Inte tungt men smärtsamt och klumpigt.

* Döljer du den med förband eller håret på dagarna eller går det kanske inte?
- Jag har först emla, sen acvacel och sen en binda och sist en gasbinda lindad runt halsen.

* Säkert svårt att säga men vad är nästa steg för dig när draken försvinner? Blir det mer behandlingar?

- Det ända jag vet är att nu ska jag göra detta "projekt" och se vad det ger, men inga flera cellgifter kommer jag få.

* När är det sagt att den nya behandlingen börjar?
- Jag opereras 5 mars och sen ska jag tillbaka den 13 april.

* Hur tar din äldsts dotter alltihop med sjukdomen?
- Hon träffar en underbar barnpsykolog 1ggr/v på BUP för funktionshindrade barn ( pga sin lillasyster ) och det funkar jättebra. Den bästa egenskapen ja tror Melinda har ärvt av mig är just styrka. Hon säger ofta men mamma du är ju här nu och vi njuter av det. Så klok! För att i nästa skede säga inför hela sin klass att min mamma kan dö när som helst. Som mamma känner jag att jag har gjort och gör allt för att mina prinsessor ska ha de bra. Vi pratar mycket om det hemma men på hennes villkor, jag döljer inget för henne. Resan gjorde oss alla så gott och nu sportlovet i Karslstad. Vi hade ju gort iordning hennes rum när hon var borta, det uppskattades.

Jag läser din blogg varje dag och tårarna rinner.
kämpar med det onda och du ÄR så stark. Var får du din kraft ifrån? En annan har ibland känslan av att "jag vill bara dö" och det för att allt är bara så jobbigt. Mina problem är som en fis i universum jämfört med det du lever med nu. Jag önskar att jag kunde hjälpa dig på nått sätt.....
Den här lilla "versen" har jag hängandes på väggen:
" Det blåser en stormsom fyller min själ,med kärlek, kraft och mod.
Den ger mig styrkaatt fortsätta framåtden är som en frihetens flod.
Men utsträckta händer jag möter min morgon,tar ödmjukt emot Moder Jord.
Och den blir av naturen,av alla små underen människa, tacksam och god."
Med detta så avslutar jag mitt mail.
Jag ber för dig/familjen om styrka!
Sköt om dig, allas vår "krigarprinsessa" Sabina! *värmande kram* Irre...


1 mars 2009

SÖNDAG

Jag ska då ha maximal otur! Vaknade i natt och hade ont mellan benen. Hmm, ringde ASIH och bad dom komma. Jag har fått en tumör på det värsta tänkbara stället. Jag fick intravös morfin för att kunna somna om och sen skulle dom komma tillbaka på morgonen. Jag somnade om och vaknade 07.30. Grejen är att nu kan jag inte sitta på toa eller på en stol. Puh den här smärtan är ännu värre pga alla nerver och känsel man har där. Henry fick sova ut och sen åt vi en liten frukost då vi skulle på brunch senare. Vi var bjudna till healing Gun - Marie och hennes familj. Mamsen och Håkan hämtade upp oss och jag fick hitta nått sätt att klara bilvägen dit. Anders och Henry njuter av all god mat vi fick!
Min present var tre söta dekorationsägg i en liten hjärtskål.


Min barndoms kompis Nadja med hennes goa Anders.

Värdparet Gun-Marie och Stefan med hans barn.

Min älskade mamma och hennes man Håkan som varit gifta i ett år på söndag 8 mars. Tänk vad tiden går fort. Redan mars idag! Vi hade en jättetrevlig brunch och alla fick tillfällen och berätta hur dom träffats.
När vi kom hem skulle läkaren komma och hjälpa mig med smärtlindring till natten. Det fick bli en rejäl dos morfingele och intravös morfin. Sen skulle hon kontakta melanom mott för rådfrågning. För imorn måste den ju opereras bort. Funkar inte att ha den där!
Vi fick även ta barnen ikväll, men det gick smidigt för dom gick och sov direkt.




LÖRDAG

Vaknade 04 av att jag hade kramp i båda benen och skrek rakt ut efter Henry, det tog ett tag innan han hörde och den tiden trodde jag skulle tuppa av. Jag fick snabbt i mig stesolid och tog även det andra. Upplevde att det höll i sig längre denna gång! När det släppt emlade vi draken och sen somnade jag fort om igen. Vaknade nästa gång 07.30. Då var det ju dax för all medicinering och sen kunde jag inte sussa. Som tur är är alltid nån vaken på msn, denna gång Lotta! Vi hamnade i telefon ett tag och tiden rann iväg. Kl 10 lyckades jag somna om till 11. Sen var man ganska hungrig..........
ASIH kom och gav mig furix och nu var det en ny sköterska, men även hon hur trevlig som helst! Lite presenter skulle inhandlas så vi styrde bilen till my home. Hittade lite smått och gott! Hem igen för ytterligare påfyllning av furix. Lite mer pysslande och sen kom Pernilla och Carlos med lite nötmixar och baklava m m . Tiden rann iväg och vi pratade träning och ja gav henne lite kläder som jag hoppas kommer till användning. Mysigt att få göra nån annan lite glad.
Det var middagsbjudning hos Jenny, Jonas, Moa och Tilda. Vi fick en super god fläskfilegryta med trumpetsvamp och en himlans massa andra gosaker i, speciellt oliver som jag älskar. Till det jasminris och bröd. Alltid lika spännande att pröva nya saker och säkert för Henry som annars alltid får laga maten.
Melodifestivalen rullade på i bakgrunden men vi hade annat att prata om, men var rätt nöjd med Agnes. Smärtan har varit tung idag, speciellt nacken. Har haft små kramper under dagen men börjar lära mig att andas och ta de lugnt.
Söta lilla Molly som inte fick springa runt och härja i lägenheten när gäster var på besök, men lika glad var hon för det! Hon blir faktiskt 1 år den 9 mars.

Snälla flickorna Moa och Tilda som på nått sätt alltid är som små änglar när just vi är på besök! Pyssel och knåp höll dom på med hur länge som helst......



Grabbarna körde guitar hero och tydligen så spöade Jonas honom. Lite roligt för MR är lite för van att alltid vinna!! Hihi
Jag som går på så mycket olika piller så jag kände mig så trött så det blev inget spel för oss, hade gärna velat men tröttheten tog över. Vi hann i allafall snacka en hel del.
Tack Anna J från Vetlanda för boken "Tänkvärt om HOPP"