30 december 2012

Den fjärde julen vi saknar dig


Jul, jul strålande jul….

Så har ännu ett år passerat och den fjärde julen som vi fått fira utan dig Sabina….besök hos dig på kyrkogården känns så oerhört tungt, att tända ljus, ….trösta din ledsna dotter , höra henne säga att hon skulle ge allt för att få tillbaka sin mamma…jag fick så ont i mitt hjärta.

Vi hade lilla julafton dagen före julafton.  Rosa och jag åkte till kyrkogården och tände ljus och på vägen dit hämtade vi Melinda från tåget. På hemvägen hämtade vi även Julia från Norrvikens korttidsboende.

Det var så mysigt att ha alla hemma hos oss och i år hade vi glädjen att fira din nygifta lilla syster med tårta och skumpa. Deras lilla Oliver firade sin första jul….mycket glädje på en och samma gång!! Om du hade fått vara med oss och dela dessa glädjeämnen, hade lyckan varit enorm.

Kommer så väl ihåg din sista jul med oss, då din syster berättade om att hon väntade sitt första barn. Jag var både glad och ledsen, för tanken att ”en går och en kommer” glad för det kommande barnbarnet  men så ledsen att du skulle lämna oss.

Först fick barnen öppna sina paket och sen åt vi. Då fick de tid att leka med sina julklappar.
Julia som älskar fortfarande sina Teletubbies filmer, var så besviken när det inte fanns en enda paket med teletubbies . Vi hade jobbat länge med att göra en film av alla video inspelningar som fanns på henne, men vi lyckades inte bränna den till en dvd. Hon fick se den på dator och tyckte det var så roligt, samtidigt som minnena av mammas röst överväldigade henne.  Nu ska vi göra allt att få den klart till födelsedagen i januari.

Dina prinsessor har det bra, Julia har genomgått en stor operation av ryggen som gick jätte bra.
 Hon har återhämtat sig bra och kan börja skolan igen efter jullovet.
Melinda börjar sin sista termin på Ellen Key och tiden får visa vad det blir till hösten för hennes del.

Jag hoppas att du har haft en fin jul med dina ängla vänner och mor-och farföräldrar.
 Jag vet att du har inte smärtor längre, men du kanske också saknar din familj. Melinda sa att hon drömmer om dig ofta och vi sa att då är du nära henne och ser att båda dina döttrar har det bra.
Min vackra ängla dotter jag älskar dig och saknar dig så mycket. Även om åren går så blir inte saknaden mindre och kärleken till dig är evig!! Älskar dig Sabina!

Med kärlek din mamma, dina döttrar och systrar

GOTT NYTT ÅR  ÄLSKADE DOTTER !!!



16 augusti 2012

Ett brev till vår finaste ängel

Sabina ängel,

det var länge sen jag skrev till dig. Nu när din födelsedag närmar sig, tänkte jag skriva några rader.

Sommaren som glider mot sin slut, har bjudit på både soliga dagar och regniga dagar, och vi har njutit som man ska göra.
Din syster fick en söt liten Oliver för drygt en månad sedan och Melvin är en duktig storebror som gärna ger napp till en ledsen lillebror.
Dina döttrar har varit på kollo och har haft en fin vistelse.
Snart har vi  Olivers dop och då samlas vi alla för fira det. Du  kommer säkert finnas med där i kyrkan som en skydds ängel och vi kommer känna din närvaro.

En  hyllning till dig Livet kan inte vänta!!
ÄLSKAR DIG FÖR EVIGT!
Din mamma

 Fick se ett otroligt fint brev som var skrivet till Dig  och som jag vill att alla får läsa.
Tårarna rann när jag läste.

Hej


Hoppas allt är bra där du är nu.

Hoppas även att solen skiner och vattnet är kristallklart och ljummet.

Lagom perfekt södernklimat när det är som bäst.


Här nere rullar livet på, fast det är klart,

det skall ju erkännas att det känns himla tomt ibland,

och för det mesta även mer tomt än vanligt,

speciellt på kvällarna när tankarna börjar komma,

eller för den delen varje gång man kollar din blogg

och vet att du inte kommer skriva där mer.

Vill dock ge min uppfattning om dig som person,

innan tårarna kommer på allvar.

Även om jag bara "kände" dig genom den tidigare nämnda "kampbloggen".

samt var med i din grupp på facebook,

så kändes det verkligen som att du var mer

än bara en i mängden bloggar som finns därute.

Man gladdes med dig när det gick bra

och stöttade när det gick sämre.


Du blev nästan som "den där vännen man aldrig hann träffa",

sliten klyscha kanske,

men jag tycker den passar så himla bra in på just dig.

Du hade/har den personligheten som gör

att vi är många som vill identifiera sig med dig,

du är helt enkelt en fighter ända ut i fingerspetsarna.


Menmen, hursomhelst, det är svårt att veta,

men jag kan ju alltid hoppas att du är fri,

fri från allt vad smärtor och tumörer heter.

Hoppas också att du kan hoppa runt och köra på som du själv vill igen,

utan att känna att något hindrar dig.


Detta brev blev långt, men vill trots det avsluta det på ett värdigt sätt,

på nåt bättre sätt än att bara skriva "Hej då".

Här kommer ett försök.


Vi kommer att ses igen, det är inte en fråga om "om" utan om "när".

Jag vet att jag inte kände dig, men jag vill ändå att du ska veta,

att du gjorde ett himla stort intryck på mig.

Du fick mig att se de där små detaljerna, det jag inte sett förut.

Du öppnade mina ögon och fick mig att upptäcka

de där små ljuspunkterna i vardagen, som jag annars skulle missat.

Du lärde mig även att även den svaga har något att slåss för,

och att även den starkaste har en svag punkt någonstans.

Inga ord kan säga hur tacksam jag är, för att jag fick följa din kamp,

och komma underfund med hur värdefullt livet är.


Tack Sabina, tack så väldigt, väldigt mycket för allt du gett mig.

synd bara att jag aldrig hann säga det medan du fanns här.

Men det är antagligen sant som det sägs,

"Den som gudarna älskar, dör ung".


Rock on, warrior Sabina.

Vi ses på Andra Sidan.

När, det bestämmer ödet.



Många kramar från Ålandskimmen.

31 mars 2012

Vår Sabina ängel

3 Årsdagen

3 år har passerat sen den natten på Stockholms sjukhem då jag fick hålla din hand Sabina….krama om dig en sista gång.
Jag kommer aldrig glömma den ambulansfärden från KS till Stockholms sjukhem. Du hade så ont, du var så rädd och ångestfylld. Jag satt bredvid dig i ambulansen och höll din hand och försökte trösta dig…ge dig mod, men misslyckades totalt. Jag hann trycka flera gånger på morfinpumpen för att ge dig smärtlindring. Åh Sabina så ont det gjorde i mitt mamma hjärta att inte kunna hjälpa dig.

Jag kan inte låta bli att tänka hur hade det varit om Uppsala projektet hade kommit tidigare, om du hade klarat det…vi kanske skulle ha haft dig kvar hos oss. Du var så glad och hoppfull ….och det gav hopp till oss också. Kanske kunde du varit ett MIRAKEL med stort M.

Senaste veckan har mina tankar varit hos dig väldigt ofta. Nyss gosade jag med lilla Melvin i vår säng och jag kom tänka att han låg i din systers mage då, du hann aldrig träffa honom, ändå var det så nära hans ankomst när du lämnade oss. Så fruktansvärt orättvist, du som älskade alla små bebisar fick inte ens hålla din lilla systerson.
Dina döttrar mår bra, vi hade födelsedagsfirande för dem båda här hos i början av februari och jag har skickat påskkort med inbjudan att fira påskafton hos oss med mostrar och kusiner. Vi kommer att äta tillsammans och ha mysigt. Melinda berättade att hon skulle åka till Egypten med en kompis och hennes mamma på påsklovet.

Vi, jag och dina systrar tycker att det är bra att med all uppmärksamhet och allt fokus som varit på sista tiden gällande hudcancer. Johanna fick tillfälle att vara med på Malou efter 10 samt i en artikelserie i SvD. Båda dessa tillfällen har gjort att din blogg återigen har blivit aktuell.

Idag när det är årsdagen så tänker vi extra mycket på dig och hoppas att du har det bra där du är. Att du håller en vakande hand över dina döttrar och din familj. Tids nog träffas vi igen men till dess skickar vi dig all vår kärlek – från dina döttrar, din mamma, dina systrar och deras familjer.




Vi älskar dig och vi saknar dig vår vackra ängel.

Med kärlek Mamma