14 december 2009

December

Julen närmar sig, men det är svårt att få den riktiga julstämningen i år....du fattas oss Sabina. Man gör allt på automatik, handlar julklappar, julpyntar, bakar...men tankarna finns hos dig...vad vi gjorde förra året som nu. Läste nyss hur du mådde för ett år sen, du kämpade med dina behandlingar, tumörer som gjorde ont, provtagningar men försökte se framåt.Du planerade för barnens framtid. Tårarna vill fram, det är så svårt att minnas förra jultiden när vi handlade julklappar tillsammans till barnen, du ville ge dem så mycket och var rädd att det skulle bli din sista jul med de.
Nu är vi där.. den första julen utan dig, det är första jul för din syster son Melvin. Vi alla skulle ju vara tillsammans, men du saknas Sabina. Dina prinsessor skulle ge allt att få fira julen med sin mamma. Julia sa förra veckan att hon vill ha mamma tillbaka och det vill även Melinda. Det vill vi alla.
Jag har köpt en Tindra rislyckta som vi ska skicka upp till dig på julafton från Trosa.

Jag träffar ofta underbara människor som din livsöde har påverkat starkt, de kommer fram och kramar om och frågar hur vi mår. Som idag när jag skulle köpa julklapp till lilla Melvin, hon sa att jag kanske inte känner henne men hon kände mig. Hennes son och Melinda hade gått hos samma dagmamma, därför kände hon så starkt för Sabina.
Hon sa att bjuder på det jag hade tänkt att köpa. TACK SNÄLLA!
Ja, hur mår vi....som mamma har det varit oerhört svårt inse att du faktiskt är borta för alltid. Ibland har jag svårt att sova, känner mig så ledsen. Har dåligt samvete att inte besöka din grav tillräckligt ofta, fast jag åker dit varje vecka.

Älskade dotter, du är långt ifrån bortglömt, det bevisar besöken på din blogg dagligen.

VI ÄLSKAR DIG FÖR EVIGT VÅR VACKRA ÄNGEL!

22 oktober 2009

Aftonbladets första sida den 22 oktober 2009

Mina gästspel när på Sabinas blogg har varit väldigt få, trots att hon ville att jag skulle skriva ofta när hon fanns här hos oss. Jag besöker bloggen varje dag för att se om det har skrivits något nytt, ett slags hopp att Sabina genom nån magisk väg skulle skicka en hälsning till mig. Att hon skulle berätta att allt var bra med henne och att vi inte skulle behöva oroa oss. Jag saknar dig jättemycket älskling!

Idag trodde jag att jag gjorde en fin sak för Sabina, då jag medverkade i en artikel i Aftonbladet om hudcancer. Jag berättade om vårt liv och hennes sjukdom i en intervju, artikeln skulle publiceras i Aftonbladet idag(läs torsdag). Tanken var god, då jag tyckte att det var bra att informera allmänhetan om riskerna med solning och vilka risker det medför. jag är övertygad att Sabina hade tyckt likadant. Jag hade godkännt artikeln och bilderna i tidningen, de intervjuade mig och Johanna, men hade ingen aning om att de skulle publicera detta på första sida med rubriken "SABINA SOLADE IHJÄL SIG". Jag skulle inte haft några som helst invändningar till att lägga det på första sidan om man hade använt sig av en annan rubrik. För övrigt så tyckte jag att artikeln var bra.

Jag känner att detta är enormt kränkande och magstarkt av Aftonbladet att göra så här och jag vet att man gjorde detta för att sälja fler lösnummmer. Jag tycker att hela storyn visar en helt fel bild av vad som hände och att de som läste detta och kände till Sabinas situation känner likadant. Om man läser rubriken, så kunde juh de lika gärna skrivit att hon tog livet av sig.
Jag ringde Aftonbladet och pratade med den som skrev artikeln och bad om att bli uppringd av redaktören som godkände rubriken på framsidan. Det enda jag jag kommer att framföra är att hur okänslig och hemsk rubrik de kunde välja till en så bra artikel.

Tack alla läsare som fortfarande kommer och läser Sabinas blogg och tack Johanna och Sirpa som orkat uppdatera den, det hade jag aldrig mäktat med.

Du kommer att alltid finnas i mitt hjärta Sabina

Din älskade kulta rakas,

Henry

1 oktober 2009

Tack alla trogna bloggläsare

Jag vill tacka alla som fortfarande går in läser och skriver till oss...det värmer våra hjärtan så enormt. Våran vackra ängel är inte bortglömt även om hon lämnade oss för 6 månader sedan.
Snart är det 700 000 som har besökt Sabinas kamp, det visar vilken enorm kraft hon förde sin kamp och gav så mycket av sig själv till alla medmänniskor runt om i världen.
STORT TACK!

Från mamma som känner sig ledsen idag!

6 månader av saknad av vår älskade Sabina



Nu har det gått 6 månader sen du somnade in i famn av din älskade Henry. De har månaderna har varit svåra för oss alla, att försöka förstå och acceptera att du finns inte med oss längre...vi saknar dig så enormt.
Inatt brann ljuset i ängla ljusstaken intill dina bilder....och jag tänkte tillbaka till natten du kämpade mot döden.
Vi hade önskat att du hade vunnit kampen mot sjukdomen och inte minst att klarat Uppsala projektet som du satte din stora hopp för överlevnad.
Dina små prinsessor mår bra, men saknar mycket sin älskade mamma. Julia tittar gärna bilder om dig i boken och hennes blick blir så sorgsen. Melinda bearbetar förlusten med sitt tonårssätt och har börjat ställa frågor till oss.
Det känns så grymt att barnen ska berövas sin mor så tidigt, vi andra kan bara finnas till för att stötta när de behöver oss.
Din lilla systerson Melvin med sin mörka kalufs liknar dig, så var du för 35 år sen lika söt och Melvin hade gärna velat gosa med sin baby tokig moster.
Men vi kommer berätta mycket om dig, besöka dig vid graven och visa bilder om dig när han växer upp.
Vi ska också hålla ditt minne levande för dina prinsessor genom att berätta om dig, titta på bilder.
Sabina, vi kommer aldrig glömma dig. Du kommer alltid finnas i våra hjärtan vår älskade Sabina.

9 september 2009

Onsdag


I Aftonbladet lördag 22 augusti kunde du läsa i artikeln med rubriken "Johanna bloggar åt sin döda syster" att Sabinas blogg eventuellt blir bok!

Och visst blir den det - nästan. Sabina ville gärna att jag skrev om hennes sista månader i livet. Att få följa Sabinas kamp var stort, de sista månaderna näst intill magiska. Vi kom överens om att jag utgår ifrån hennes blogg (hon gav mig rättigheterna till hennes texter), väver samman med våra möten, "Uppsalaprojektet", mina reflektioner och tankar. De blir inte en bloggbok rakt upp och ner. Det blir mycket mer, precis så som Sabina var!
Boken kommer att finnas ute i slutet av mars 2010. Ett år efter det att våra vägar skildes.
(Avtal med förlag ej klart.)

Sara Natt och Dag, Sabinas kurator och författare till boken Livet kan inte vänta.

5 september 2009

Lördag







Nu har lilla prinsen hunnit bli 1 ½ vecka gammal och han är så go!
Som mamma redan berättat föddes han 26/8 när jag gått tre dagar över tiden, så efterlängtad.

Allt gick bra och vi alla mår bra.

Han fick namnet Melvin som vi hade tänkt ta i andra namn, vi var ju så säkera på att det var en liten tjej som låg där inne, så vi hade inte tänkt mer på andra killnamn. Melvin kändes rätt, och det är så roligt att det är Sabina som har valt namnet!

Jag fick ett paket från Elisabet på Storalillaj innan han föddes med en present som Sabina hade velat att jag skulle få, det var en sovpåse och en snutte/amningsfilt(se bilden så fint!). TACK SÅ JÄTTE MYCKET!

Jag lägger ut lite bilder så ni får se lilla Melvin!

Tack för alla lyckönskningar, det känns helt underbart att vara mamma.

30 augusti 2009

Sabinas födelsedag






Söndag
Den första födelsedagen du inte är med oss, så ofattbart......
Enligt Melindas önskemål firade vi mamma Sabina en dag tidigare så att hon kunde också vara med. Melinda skulle på klassresa på måndag och därför tog vi det en dag tidigare.
Solen sken när vi träffades vid graven, den smyckades med en ny bild av Sabina, grattiskort så klart, fina röda rosor från Lilla syster,Tobias och Melvin och en vit lyckta med ljus som vi tände. Det blev så fint där.

Sen åkte vi hem till oss där det bjöds på champanje för att fira Sabinas 35-årsdag samt lilla prinsens ankomst. Han var på sitt första besök hos mormor och bonus morfar Håkan och var så nöjd med att träffa kusinerna Melinda och Julia första gången...ja allt som hände idag var första gången för lillprinsen.
Gemensam middag smakade bra och därefter var det kaffe med tårta.
Vi saknade Sabina så mycket, hon skulle fått var med oss...på riktigt.

Imorgon fyller du år, hoppas du får en fin fest med dina ängla kompisar, vi kommer fira dig här imorgon också men det känns så fruktansvärt tomt utan dig.

28 augusti 2009

Nu är väntan slut, lilla prinsen har hittat ut




Hej!

Mormor fick äran att skriva och berätta det till er alla som följer bloggen.
Jag kan gissa att många bloggläsare har varit lika förväntansfulla och nyfikna som
vi i familjen inför babyns ankomst, men nu är han här, världens sötaste prins.
Jag har redan fått träffa honom och hålla honom i famnen, mitt 5:e barnbarn.
Han föddes den 26/8-09 kl 12:25, vägde 3430 g och var 50 cm lång. Ängla moster
Sabina var säkert med där och hjälpte lilla systeryster under förlossningen som var jobbig och tog sin tid, hon tog nog emot lilla prinsen med öppna armar. Sabina visste ju om att det skulle komma en pojke och ville att han skulle heta Melvin.
Vi tycker att det namnet passar honom mycket bra, för han är så snäll, sover för det mesta och mamma Johanna får väcka honom när det är dags för amning.
Nu lämnar jag till Johanna också att skriva och berätta när de har hittat rutinerna efter hemkomsten idag och vilat upp sig.

18 augusti 2009

Julia på besök hos mormor





Sista sommarlovsdagen för Julia och Melinda hade de varit och badat med pappa, innan Julia kom hem till mormor. Hon var så glad för besöket och att träffa A som var också på besök från Kalmar. Han hade teletabbie leksaker med sig och det gillar ju Julia enormt.
Hon var mycket kramig tjej och vi båda fick väldigt många "jätte kramar" av henne.
Eftersom hon hade varit till badhus var hon lite hungrig, så hon fick en smörgås medan vi drack kaffe.
Sen drog hon fram sina favorit leksaker, dockan, blöjor, nappflaska, tallrikar och skedar som hon har alltid med sig när hon kommer på besök och det kokades gröt och välling. Hon kommer ta varje tillfälle i akt när lilla kusinen föds att få sköta om, hennes leende var så stort när jag sa snart kommer moster Johannas bebis.
Hon tittade på bilder med A och de delade många fina
minnen, Julia sa flera gången "kommer du ihåg" när de bläddrade i album.
Vi hann även ett kort besök till mamma Sabinas grav, hon stod där och tittade på bilden av mamma och sa att nu har mamma inte ont längre och att mamma var glad.
Jag bekräftade och sa att så är det, mamma är glad och har inte ont.
Vi kom tillbaka och lagade middag, sen var Julia trött och snälla A körde hem henne till pappa och Melinda.
Tack för en mysig dag Julia, vi ses snart igen!

30 juli 2009

Melindas premiär tur med cykel






Torsdag 30 juli

Nu har vi fått bilder på premiär turen med nya cykel och hjälm, en glad Melinda tyckte att det var härligt att susa fram på den igår när hon fick prova den hos mormor. Julia och Melinda sov kvar och idag har vi haft en mysig dag hos moster och kusinerna i Trosa. Vi mötte upp moster Johanna och Ludvig och åkte alla tillsammans dit. Vi har badat i deras fina pool, barnen har lekt och vi åt en god lunch innan det var dags för hemresa. Jag lämnade två glada tjejer till deras pappa och vi kommer snart att ses igen hoppas jag.

28 juli 2009

En glad Melinda!

Hej alla bloggläsare !
nu är det dotter Melinda som skriver.

Tack alla snälla & söta bloggläsare som har sponsat så att jag fick en cykel.
Idag har jag varit i Bromma med Mormor och Moster Johanna köpt en ny cykel med alla tillbehör som behövs för pengar som ni har bidragit.

Sen har vi varit i Barkarby på babyland för Moster Johanna skulle köpa babysaker .
Vi har även varit på Lindex & köpt nya kläder som jag ska ha när skolan börjar igen.
Jag hoppas att det är fint väder dom sista 4 veckorna , för jag börjar skolan den 18 augusti .
Hoppas att alla bloggläsare mår bra!

Jag säger från mitt hjärta till alla bloggläsare : Tack vare er så fick jag en ny Cykel idag!
Kramar & Pussar från Dotter Melinda !

25 juli 2009

Fredag 24/7

Idag har det gått 3 månader sen Sabinas begravningen, jag åkte till hennes viloplats och planterade nya blommor och tände ett ljus. Satt länge där i mina tankar...tankar som förde mig till alla fina stunder vi fick uppleva som familj. Födelsedagar, barnens dop, förlovningsfester, jul mm. Sabina hade alltid någon aktivitet på gång och ville inte vila även på slutet när kroppen började svika henne.
Sorgen och saknaden är fortfarande så stor, tittar ofta bilder och då kommer tårarna.
Tänker också på Johanna som hade velat dela baby glädjen med sin syster....syster som hade sparat alla fina baby saker till henne.

Jag har inte träffat barnen på länge så nu saknar jag de jätte mycket. De har varit på kollo och släkt besök i Finland och även vi har varit bortresta.
Sommaren 2009 så olik ...det är en som saknas, det är så tomt utan dig min kära dotter...

19 juli 2009

Måndag

Hej,

Jag har tänk ett tag att jag ska skriva några rader och uppdatera er om hur vi har det, så nu gör jag det :)

Melli och Julia har båda varit iväg på kollo och haft det jätte bra. De var på samma ställe där de var förra året (var för sig). Nu är de i Finland med pappa och farmor och kommer hem igen i helgen. Då ska jag träffa dem för det var så länge sen..

Mamma och Håkan är på semester på Öland, Rosa med familj har varit iväg på regnig semester med husvagnen på Västkusten.

Henry jobbar och har flyttat till sin egen lägenhet efter att ha bott hos Teppo och tjejerna i en månad.

Själv går jag och väntar.. Magen är stor och jag börjar känna mig tung och otymplig. Bebisen sparkar jätte mycket där inne, får se när den känner att det är dags att komma! Jag jobbar idag och ska jobba två dagar till, sen är det semester och mammaledighet för hela slanten. Är beräknad till 22 augusti.

I lördags var jag hos Sabina vid graven, jag satt där själv och grät en skvätt och tänkte på olika minnen med henne. Det flög upp en vit fjäril brevid och jag vill tro att det var hon som var där med mig. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig Sabina, saknar dig enormt och tycker fortfarande att det är overkligt att du inte finns mer.

Roligt att se att ni fortfarande finns med oss här på bloggen och tack för alla kommentarer.

Ha en skön sommar!!

Jag skriver igen och berättar om den lilla plutten i magen.

Kram Johanna

17 juni 2009

Onsdag







Idag träffade jag Sabinas 2 bästa vänner L och J på kyrkogården vid hennes grav. Jag var där lite före så då passade jag på att rensa överblommade bort och tvätta stenen som var täckt av gräs efter klippning. Upptäckte att duvan fanns nu på plats, så fin stenen blev med den. Jag hade med mig en midsommar blomma, som passade fint med röda blommor bredvid.
Berättade för Sabina att jag skulle träffa hennes bästisar där nära henne. L,lilla M, J och jag satt på gräset och pratade länge, L hade med sig en fin hjärta av sten och J en sten där stod puss & kram, de blev så fina bland andra hjärtan.

Eftermiddag hämtade jag Julia från fritids och vi åkte hem till mig.
På hemvägen stannade vi och köpte jordgubbar som Julia älskar.
Hon ville leka taktil så vi blockade fram bord, pall, handukar och taktil olja.
Julia dukade medan jag grillade kycklingfile som vi åt med blandade grönsaker.
Efter middagen var hon trött så jag körde hem henne till sin pappa. Hon var på strålande humör och mormor fick en JÄTTEKRAM som tack. Nu hoppas jag få en lika mysig dag med Melinda innan ni åker på kollo. Melinda och Julia, ni får mig att se ljusare för framtiden, ni är min tröst i sorgen och saknaden av er fina mamma. Jag älskar er båda!

10 juni 2009

Skolavslutningar

Igår tisdag hade Julia sin skolavslutning, och hon var så fin i sin sommar klänning som pappa hade strykt så fint till henne. När jag kom för att hämta henne så var Julia så förväntansfull och glad inför sin första skolavslutning.
Personalen höll på att dekorera de goda jordgubbstårtorna till fikat efter, när Julia och jag anlände till skolan.
Barnen sjöng så vackert och tårarna ville fram när jag tänkte att det var hennes första skolavslutnigen utan mammas närvaro, och det kommer ju så vara hela hennes skoltid...att mamma kommer inte finnas med henne...
Men Julia var så glad och sjöng med och efteråt hade vi en mysig fika stund.
Jag bestämde att Julia fick följa med mig hem efter avslutningen och vi hade en så mysig dag tillsammans. Hon pratade mycket om mamma och man märker att hon saknar sin älskade mamma så mycket, samtidigt som hon trivs så bra i mormors kärleksfulla närhet. Flera gånger kramade hon om mig och sa "jag älskar dig mormor" och ni kan tänka att man blir så varm om hjärtat.

Idag hade Melinda sin skolavslutning, det regnade där ute på skolgården men barnen var glada att sommarlov var framför och det kan ju inte regna hela sommaren eller???
På Melindas skola har alla elever från årskurs 1 till studenten gemensam firande vilket är unikt och så fint.
För Melinda var det också första avslutning utan mamma, och tårarna fanns då också i mina ögon. Det känns så sorgligt att som mormor finnas där men mamma saknas, som de behöver så mycket.
Vi hämtade en kompis till Melinda på hemvägen och åkte hem till barnen och lagade lunch. Dagen har varit mycket mysig även om det var grått och solen lyste med sin frånvaro.
Sabina, min älskade dotter vi saknade dig idag extra mycket, men vi alla kommer finnas där för dina princessor...nu och för alltid. De betyder så mycket för oss.

29 maj 2009

Fredag






Nu har vi haft gravsättningen av Sabinas urna, i onsdags träffades vi Sabinas närmsta i kapellet. Urnan stod där på ett bord, det var ljus tända runt om och vi la våra blommor som vi hade med oss bredvid urnan. Det kändes så overkligt att vår älskade Sabina nu fanns i urnan framför oss. Sorgen överväldigade mig, det gjorde så fruktansvärt ont i mig insikten att hon faktiskt är borta för alltid.
Vi stod där en stund och bara tittade på urnan med med tårarna rinnande och kramade varandra.
Sen fick Henry bära urnan till grav platsen där vi sänkte ner den, och satte oss på gräset bredvid och pratade om hennes smärtsamma kamp mot sjukdomen på slutet.
Hjärt formade stenen var redan på plats, men de hade missat duvan som ska sitta där och titta ner. Det kommer sättas dit snarast, annars var stenen så vacker. Med våra blommor, hennes bild och kaninen blev hennes viloplats så mysig som hon hade önskat sig.
Johanna frågade oss om vi hörde nåt speciellt, gravlycktan skramlade och vi sa att det är säkert Sabina som var med oss där och stämde in vad vi sa om henne.

På söndag är det morsdag och då kan barnen besöka sin kära mor där, de har säkert fina presenter med sig till mamma.
Jag var förbi där idag och hälsade på, det känns så sorgligt att gå därifrån varje gång men känslan att vara där nära henne lugnar mig på nåt sätt och jag tror att de andra känner lite som jag.
Saknar dig älskade dotter!
Med kärlek från mamma

24 maj 2009

Söndag

Hej,
Läste i kommentarerna att Stellan begravdes på sin 45-års dag. Så sorgligt..
Jag minns också hur glad Sabina var när hon skulle få vara med i Uppsala pojektet och såg till att även Stellan skulle få vara med. Synd att de kom på det så sent så att ingen av dem orkade ända fram.

Sabina valde två namn till min lilla bebis som beräknas komma 22 augusti, Sabina om det blir en liten tjej och Melvin om det blir en pojke. Sabina var med på ultraljudet och hon var den enda som fick veta vad det blir. Tänk om jag skulle gå över tiden nån vecka, då kan det bli på Sabinas födelsedag..

Vi har gått igenom Sabinas alla saker i lägenheten som ska vara tom till sista maj. Det känns så definitivt när man gör det och det kommer kännas så konstigt att inte kunna åka dit nåt mer. Hon har ju bott där i såå många år.. Men allra konstigaste är det att vara där utan henne nu, allt luktar Sabina.

Henry träffar tjejerna ofta, de sover där ibland. I torsdags efter att vi hade packat ner saker så grillade vi tillsamans, jag, Tobias, Henry, Teppo, Melinda, Julia. Även en vän till Teppo och Melinda var med. Henry kommer bo tillsammans med de under juni månad tills han får tillbaka sin lägenhet i juli. Det känns skönt så att inte alla "försvinner" från dem på en gång.

På onsdag är det gravsättning för Sabina, vet inte alls hur det kommer kännas. Men på ett sätt blir det skönt att ha en plats där hon "finns". Sen kommer även gravstenen att sättas på plats. Format som ett hjärta, såklart.

För min del kan jag säga att det känns så fruktansvärt tomt. Det är så svårt att gå vidare, även om man gör det. För man bara funkar ändå, går till jobbet, lagar middag osv. Jag vet ju även att Sabina vill att vi andra ska fortsätta leva. Men att inse att hon aldrig mer kommer tillbaka, att jag aldrig mer kan prata och skratta med henne.. Det känns hårt och ledsamt.

Kram från Johanna

14 maj 2009

Torsdag


Jag tänkte att jag kunde berätta för er att det finns en utställning i Storkyrkan i Gamla stan där det finns en blid med mig och Sabina med. En bild som fotografen Elisabeth Ohlson Wallin har tagit på mig med Sabinas fina foto projekterat på väggen.

Utställningen pågår i Storkyrkan till söndag 17 maj.

Det finns en intervju med Elisabeth på Gomorron Sverige som ni kan kika på:
http://svtplay.se/v/1553882/gomorron_sverige/fotoutstallning_om_anhoriga_till_cancersjuka

Dossysters bild hängde brevid våran, och den var helt fantastiskt fin!!

Det känns så härligt att Sabina fortfarande är med oss här, det är en väldigt speciell bild för mig.

Kramar Lillesyster Johanna

6 maj 2009

Onsdag

På fredag blir det två veckor sedan vår krigarprinsessa Sabina begravdes i Sollentuna kyrka.
Jag vill tacka alla som var där och gjorde dagen så vacker och stämningsfull...jag och hela Sabinas familj tror att hon tittade på oss från den klarblåa himmelen och var väldigt nöjd.
Tack för alla kort, blommor och ert enorma stöd i vår stora sorg och saknad av vår älskade Sabina.

Det är så overkligt när man ser på hennes bilder där hon är så levande och lycklig. Det är svårt att förstå, att hon är borta för alltid.
Jag har läst hela hennes blogg om och om igen för att inse vilken kamp hon förde mot tengil och tiden.
Hon är Vår KRIGARPRINSESSA som vi aldrig glömmer hur tapper hon var.

Skriven av Sabinas mamma

26 april 2009

SÖNDAG




Sabinas begravning

Så kom då fredagen den 24 april, en dag vi alla kommer att minnas med både sorg och glädje. Hon fanns runt om oss hela dagen med solens värmande strålar.
Vi hoppar innerligt att dagen blev precis så fin och ljus som hon hade önskat. Hon hade ju själv planerat allt och det gjorde att det kändes extra fint.

Dagen började med att familjen fick ta ett sista farväl av henne i Stillhetens kapell. Det var oerhört känslosamt men hon såg så fridfull ut där hon låg i sina vita träningskläder.
Straxt innan kl 10 så fick alla övriga gå in i kyrkan och sist gick familjen in och satte sig. Som Sabina sen hade planerat så bars hon in av 6 st bärare.

Pastor Pär höll ett jätte vackert och personligt tal vilket fick alla att både gråta och le. Solosångerna som hon hade valt passade verkligen in på henne.

Den svåraste delen av begravningen för oss alla var när det var dags att ta farväl och lägga sina handblommor på kistan.

Efter hela cermonin så samlades vi utanför och såg när bärarna tog med sig Sabina för sista gången. Därefter så bjöd vi till minnesstund för de allra närmsta vännerna.

Bilderna ni ser med gravstenen på är vår farmor och farfars grav där Sabina har valt att ligga.

Å Sabinas vägnar vill vi tacka alla er som så generöst bidragit till barnens konto. Dessa pengar kommer att bringa stor glädje åt prinsessorna - det ska vi se till.

Trots att det har varit ett mycket tungt år för oss i Sabinas närhet så vill vi också passa på att tacka för allt ert stöd och era fina kommentarer. Vi i familjen mår under omständigheterna bra och det gör även Sabinas prinsessor. Det finns många i deras närhet som gör allt för att de ska må så bra som möjligt.

Med värme och kärlek från Sabinas familj.

16 april 2009

Till minne av vår älskade vän Sabina



Vi vill med detta bildspel hedra o minnas vår underbara och älskade vän Sabina.

Vi saknar henne med stor sorg men minns henne samtidigt med så mycket kärlek och glädje!

Livet kan inte vänta, det visste Sabina för länge sedan! Jag har känt henne i 25 år i år och hon har aldrig låtit livet vänta. Med sin impulsiva, positiva och sprudlande inställning till livet har hon tagit vara på- och gjort det bästa av varje dag, inte bara sedan sjukdomen kom... Att hon sedan med sådan kraft och kämparanda fortsatte med det trots sin svåra sjukdom är bara helt otroligt och vi är nog många som frågar oss hur vi själva hade agerat?

En sak är säker och det är att Sabina fått många att "vakna upp" och ta vara på vad livet har att erbjuda och vara glad för det man har. Tack för det Sabina!

En underbar mamma, fantastisk flickvän, stor- och lillasyster, dotter och älskad vän har lämnat oss. Nu är det upp till oss att föra Sabinas kamp vidare och det gör vi vid att minnas hennes underbara sätt och ta vara på varje dag - för det vet jag att Sabina skulle vilja och det gör hon säkert själv någonstans där hon är just nu!


Med kärlek från dina vänner

Jenny, Linda, Lina, Lotta, Marie genom Katja

11 april 2009

PÅSKAFTON

Idag finns Sabinas annons i DN enligt hennes önskan.

För alla er bloggare som bor ute i landet och inte har tillgång till DN så lägger jag ut en länk till familjesidan där samma annons finns utlagd.

http://www.familjesidan.se/KartaResultat.asp?AdPersonId=127199&

Idag när solen strålar från en klarblå himmel så vet jag att hon tittar ner på oss och vill inget hellre än att vi har en riktigt fin påsk dag tillsammans.

Med kärlek från Sabinas familj

10 april 2009

Långfredag

Jag vill lägga ut ett fint brev till Sabina, tack Kimmen!!

Hej
Hoppas allt är bra där du är nu.
Hoppas även att solen skiner och vattnet är kristallklart och ljummet.
Lagom perfekt södernklimat när det är som bäst.

Här nere rullar livet på, fast det är klart,
det skall ju erkännas att det känns himla tomt ibland,
och för det mesta även mer tomt än vanligt,
speciellt på kvällarna när tankarna börjar komma,
eller för den delen varje gång man kollar din blogg
och vet att du inte kommer skriva där mer.
Vill dock ge min uppfattning om dig som person,
innan tårarna kommer på allvar.

Även om jag bara "kände" dig genom den tidigare
nämnda "kampbloggen".
samt var med i din grupp på facebook,
så kändes det verkligen som att du var mer
än bara en i mängden bloggar som finns därute.
Man gladdes med dig när det gick bra
och stöttade när det gick sämre.


Du blev nästan som "den där vännen man aldrig hann träffa",
sliten klyscha kanske,
men jag tycker den passar så himla bra in på just dig.
Du hade/har den personligheten som gör
att vi är många som vill identifiera sig med dig,
du är helt enkelt en fighter ända ut i fingerspetsarna.

Menmen, hursomhelst, det är svårt att veta,
men jag kan ju alltid hoppas att du är fri,
fri från allt vad smärtor och tumörer heter.
Hoppas också att du kan hoppa runt och köra på som du själv vill igen,
utan att känna att något hindrar dig.

Detta brev blev långt, men vill trots det avsluta det på ett värdigt sätt,
på nåt bättre sätt än att bara skriva "Hej då".
Här kommer ett försök.

Vi kommer att ses igen, det är inte en fråga om "om" utan
om "när".
Jag vet att jag inte kände dig, men jag vill ändå att du ska veta,
att du gjorde ett himla stort intryck på mig.
Du fick mig att se de där små detaljerna, det jag inte sett förut.
Du öppnade mina ögon och fick mig att upptäcka
de där små ljuspunkterna i vardagen, som jag annars skulle missat.
Du lärde mig även att även den svaga har något att slåss för,
och att även den starkaste har en svag punkt någonstans.
Inga ord kan säga hur tacksam jag är, för att jag fick följa din kamp,
och komma underfund med hur värdefullt livet är.

Tack Sabina, tack så väldigt, väldigt mycket för allt du gett mig.
synd bara att jag aldrig hann säga det medan du fanns här.
Men det är antagligen sant som det sägs,
"Den som gudarna älskar, dör ung".

Rock on, warrior Sabina.
Vi ses på Andra Sidan.
När, det bestämmer ödet.

Många kramar från Ålandskimmen.

6 april 2009

Måndag

Tack så jätte mycket för erat otroliga stöd och fina hälsningar till vår ängel.

Det har som ni förstår varit en svår och sorglig tid för oss och väldigt tomt..
Det är svårt att förstå vad som har hänt och Sabina finns med oss i tankarna varje minut.

Jag ser henne i sina två toffsar iklädd träningskläder och skaffar sig nya vänner i himlen.
Solen skiner och jag är helt säker på att det är Sabina som lyser på oss.

I veckan får vi reda på när begravning kommer att äga rum. Sabina har varit otroligt stark och planerat sin egen begravning vilket gjorde det lätt för oss i familjen att göra det precis som hon vill ha det. Annons kommer att finnas i DN. Sabina önskar inga blommor då utan ett bidrag till sina små prinsessor.

Kontot är det samma som tidigare och går till Julia och Melinda, det finns en länk på sidan till facebook insamlingen.

Barnen mår trots allt som har hänt bra. Julia behöver sina rutiner i vardagen och mår bäst när allt är som vanligt, skola osv. Men hon saknar sin mamma!
Melinda har nu påsklov och är hos sin vän i Karlstad. Hon är i en känslig ålder och har tittat på foto på Sabina och sagt; va fin hon är, jag saknar henne.

SABINA VI ALLA SAKNAR DIG ENORMT MYCKET.

VI ÄLSKAR DIG NU OCH FÖR ALLTID!

31 mars 2009

TISDAG (06.00)

Kampen är över...

Krigarprinsessan har somnat in med sina närmsta vid sin sida.

Älskade kulta, älskade dotter, älskade mamma, älskade syster, du kämpade in i det sista.
Du fattas oss - nu och för alltid.

Vila i frid nu där inga smärtor kan nå dig, där ingen ångest finns som river i din själ och där du vilar tryggt omfamnad av änglar.

Tack till alla bloggare för er värme, ert stöd och ert oerhörda engagemang.

Med kärlek från Sabinas familj

29 mars 2009

Söndag kväll

Vilken kämpe du är Sabina! Jag är stolt att du är min storasyster!

När jag pratade med mamma idag på förmiddagen så sa hon att jag kommer bli överraskad när jag träffar Sabina idag. Hon fick sova gott inatt och mamma höll hennes hand hela natten, så nu är hon mycket piggare, har kunnat äta och dricka lite (annars har hon fått näringsdropp) fått en uppfräschande dusch. Hon har kikat igenom post och orkat ta emot besök från några vänner. Hon satt och sjöng med när det var en bra låt på radion, det känns som Sabina är tillbaka nu, något svagare men ändå tillbaka.

Jag vet att det är många som vill besöka Sabina nu, men med tanke på hur det har varit de senaste dagarna är det bra om hon får fortsätta ta det rätt lugnt. Det kanske även är smart med tanke på smittorisken eftersom många är drabbade av halsont och förkylning.

Hon fick plats på Stockholms sjukhem!! Så tanken är att hon ska få flytta dit imorn, det känns jätte bra.

Hoppas att du får en skön natt systra mi med Henry vid din sida.

God natt,
Johanna

Söndag

God morgon,
Natten har för både Sabina och mamma som sov där varit bra. De har sovit gott.
Sabina sover för det mesta nu och det är skönt att hon får vila ut.
Som ni har förstått orkar hon inte läsa bloggen eller prata i telefon, men vi hälsar så gott från er alla och säger att ni är många som hejjar och stöttar henne.

Hon är inte riktigt lika svullen i halsen längre och hade idag på morgonen kunnat dricka lite äppeljuice och fått i sig en hel piggelin.

För att svara på några frågor som kommer i inläggen;
Skänk hellre pengar till cancerfonden än skicka blommor till Sabina.
I dagsläget är Sabina för svag för Uppsala-projektet, men vi vet inget säkert och får be och hoppas att hon blir piggare.
Som det ser ut nu så söker vi en plats till Stockholms sjukhem för henne eftersom avdelningen hon är på nu är för akut vård och sen vore det trevligt att komma till ett ställe som är lite hemtrevligare.

Hon lider inte längre av smärtan utan det jobbigaste för Sabina just nu är nog ångesten. Från att få ha bott hemma och varit relativt pigg till att ligga ständigt morfinpåverkad, och trött är en stoor skillnad!

Kram Johanna

Lördag

Gästbloggare:
Sabinas kurator Sara Natt och Dag och författare till Sabinas, Hannes och Ulricas bok Livet kan inte vänta.

2-årsdag!
Idag är det exakt två år sedan jag träffade Sabina första gången, då på Radiumhemmet. I min journalanteckning skrev jag under rubriken Staus/Allmäntillstånd: Mycket Gott. Tränar mycket. Är instruktör i såväl boxning som yoga. Tränar flera gånger om dagen. Åtgärd: Vill gärna träffas igen. Vi bokar tid för nytt samtal till 24 april 12.00

Vi har träffats många, många gånger. Jag har träffat Sabinas barn, barnens pappa, pojkvän och mamma. Arbetet med boken har av naturliga skäl gjort att jag kommit Sabina närmre än vad en kurator vanligtvis gör. Vi har lyckats hålla ett bra avstånd. Inte blivit för privata. Men som i alla riktigt bra förhållande ska det uppstå en konflikt, så också i vårt. Vi tog oss igenom den, båda övertygade om att det här går att lösa, lade konflikten bakom oss och gick framåt, än mer övertygade om att Sabinas kamp är viktigare än något annat. Och att det skulle gå, hur mycket än döden stod och lurade runt hörnet.

Idag står Sabina mig så nära att det gör ont att se vad som händer. Barn, pojkvän, föräldrar, syskon och vänner finns kring henne varenda minut. Jag håller mig på ett professionellt avstånd men Sabina vill att jag kommer. Hon skulle vilja att alla kom. Sabina är så. Och det är just det som är Sabina. Hon vill finnas för alla. Kära bloggläsare: Hon vet att ni finns där ute och ni betyder oerhört mycket för såväl henne som hennes familj.

- Du fortsätter väl med boken viskade Sabina från sjukhussängen i onsdags. ”Med boken” tänkte jag. Nu yrar hon. - Det var release i måndags och boken finns ute nu, svarade jag. - Inte den boken. Nästa. Den om mig, min blogg och min kamp. Om Uppsalaprojektet.

Fullmatad med morfin och Stesolid, i det närmaste orörlig, oförmögen att äta och dricka tänker hon på den bok som finns i mina tankar om Sabinas kamp. Den bok som skulle följa hennes fantastiska ”Uppsalaprojekt” som skulle göra henne frisk. Det tänker hon på. Det är så Sabina fungerar. Framåt.

Jag har lovat henne att skriva boken och jag ska göra det. Jag har också lovat henne att finnas till för hennes barn och barnens pappa. Jag kommer att göra det med.

För mig kommer Sabinas alltid att finnas.

Tack Sabina.

(Jag är kurator, skribent och antagligen en av världens sämsta säljare men läs gärna boken Livet kan inte vänta. Den berör och den behövs. Och den kommer att finnas på biblioteket!)

Dagsfärsk rapport från sjukhussalen är att läget i stort är oförändrat MEN Sabina svalde två klunkar vatten när jag var där och jag kan lova, hon är medveten om allt som händer!

Kramar till er alla!
Sara

27 mars 2009

FREDAG

Gästbloggare: storasyter Rosa

Tänkte bara börja med att å Sabinas vägnar tacka så jätte mycket för alla varma hälsningar hon har fått. Vi i familjen försöker uppdatera och peppa henne med de fina ord som ni kända och okända bloggare lämnar.

Sabina har haft en ganska bra natt trots smärtorna. Vid hennes sida under natten fanns mamma och hennes älskade vän A. De har tillsammans försökt göra det bästa för henne. Förmiddagen gick tyvärr i smärtans tecken men så fick hon sig en dos Stesolid och efter det en välbehövlig vila. Som sällskap till en djupt sovande Sabina fanns dossyster och grannen H.

Hon kvicknade till efter vilan så pass att hon kände för att få sig en härlig dusch och lite nya fräscha kläder, om man nu kan kalla landstingets "trosor" för fräscha men iallafall rymliga och sköna. Hon var även uppe och rörde sig lite, tog en liten tur i korridoren. Bra för kroppen att komma igång. Hon är fortfarande mycket svullen av medicinerna och det känns i hennes knän och i fötterna - men trots detta var hon uppe flera gånger på e.m. Bara det bevisar att kampen är långt ifrån över för hennes del....

Henry hade fått en välbehövlig sovmorgon och hade sedan varit iväg på lite shopping. Han kom med nya kläder till Sabina. Kul att få något nytt att ta på sig till helgen..
Vår pappa kom förbi och idag gick det riktigt bra då Sabina satt upp i sängen och sörplade på en iskall Piggelin. Även barnens pappa kom på eftermiddagen. Han frågade om det var okej för Sabina att Melli fick komma och hälsa på vilket hon gärna ville. I och med att hon kände sig lite piggare så var det ett perfekt tillfälle.

Några nyheter om behandligen av Sabina har jag inte då det råder lite delade meningar om detta. I nuläget så avvaktar man för att se om hon fortsätter återhämta sig. Hon fick en ny säng på eftermiddagen som gör att hon ligger på en "luftmadrass". Hon kände skillnad direkt och fick en mycket behagligare ställning för kroppen. Så inatt kommer hon förhoppningsvis att sova som en prinsessa, gott och länge.

Återkommer med mer info under helgen.
Önskar er alla en riktigt god natt
storasyster Rosa

26 mars 2009

Torsdag

Natten har varit ganska ok ändå. Mamma kom tidigt imorse och när jag kom hade Sabina fått morfin i dropp. Det gör att hon inte få smärttoppar, utan får jämn smärtlindring. Så idag har hon inte lidigt av smärta utan fått sova och ta det lugnt mycket. Skönt för henne som haft sånna sömnsvårigheter på sistone.

Det är självklart tungt och tråkigt för Sabina att ligga i ett rum på KS, det gör henne ledsen och hon längtar hem. Hon måste bara få bli starkare först och få ner svullnaden på tumörerna i halsen. Fotograf U tittade in och Pastor P kom vilket gjorde Sabina glad och trygg, hon behöver sånna härliga människor runt om sig nu. Pappa var och hälsade på en stund, annars har jag, mamma och Henry varit där idag. Storasyster Rosa har tagit sig hem med flyg från Thailand via München och direkt till KS och Sabina. Hon och mamma är där nu, Henry är hemma och vilar upp sig och får sova hemma inatt.

Annars har läkarna lämnat lite olika besked idag, men det är väl så. Som en läkare sa, lika många frågor ni ställer, lika många olika svar kan ni få. Hmm.. det känns ju inte alltid så bra. Men, en läkare från öron/näsa/hals var och tittade med en kamera i halsen och andningsvägarna ser fortfarande bra ut, och det finns utrymme. Man pratade om att sätta in traktomi så hon får andningshjälp om det skulle svälla mycket i halsen, men efter att han tittat i halsen så beslutade de att inte göra det. Skönt, för får man det så kan man inte prata. Även om hon väser lite nu så kan hon iallafall prata! Det var även tal på att stråla halsen idag, imorn och mån-ons. Men senare togs även beslut att man inte heller skulle stråla. Besluten tas från dag till dag, så vi får se om de säger nåt annat imorn?

På eftermiddagen har hon känts mycket piggare, svullnaden hade gått ner i fötter och ben och även i ansiktet. Hon log, skrattade och var uppe en stund och gick fram och tillbaka i korridoren, det känns bra för då går det åt rätt håll. I och med att de inte strålar kommer hon få mycket kortison och kommer svälla upp mer igen, det är jobbigt!

Hoppas att natten blir bättre nu när även morfinpumen på plats.

Barnen har det bra hemma hos Teppo, han har ringt och rapporterat flera gånger. Det känns skönt för Sabina.

Lillasyster Johanna

25 mars 2009

Onsdag

Hej, Sabinas lillesyster Johanna som skriver idag.

Sabina fick åka in till sjukhuset i ambulans imorse då hon höll på att kvävas. Hon har tumörer som har svullnat i halsen och gör att hon inte kan äta eller dricka, så när hon skulle dricka lite så höll hon på att kvävas. Väl inne på akuten tittade de med kamera i halsen och ser att hon har många tumörer som sitter i halsen, bla matstrupen - men inte i luftgångarna vilket är jätte bra. Hon kan andas själv men får dropp.

Hon fick även röntga från bröstet och upp. Nu får hon ligga kvar på KS tills hon blir bättre. Imorn ska vi prata med läkarna om vad man kan göra. Kanske få kortison så att svullnaden går ner, eller alternativt stråla halsen. Men det finns risker med det, så vi får alla vara med och diskutera det imorn.

Det är så fruktansvärt att se sin älskade syster så dålig. Hon gråter av smärta och kan varken sitta ligga eller stå utan att det gör ont. Det gör ont i hela mig av att bara se henne. Men hon har fått ökad morfindos och imorn kommer hon även att få en morfinpump så hon får jämn dos hela tiden och kan trycka på extra själv vid behov.

Mamma, Henry och jag har suttit hos henne hela dagen idag. Gråtit och stöttat varandra i den här jobbiga situationen. Man är ju så hjälplös, vill bara att hennes smärta ska försvinna så hon orkar bli bättre!!! Även kurator-Sara kom, vilket kändes jätte skönt. Pappa kom också in sen, men höll på att kollapsa själv för han blev så ledsen. Läkaren kom springande och både han och Sara fick ta hand om honom ett tag istället.

Henry sover kvar med henne inatt och vi andra kommer dit imorn.
Jag lovar att uppdatera er så fort jag får möjlighet.

Johanna

24 mars 2009

TISDAG

Tyvärr orkar jag inte börja blogga riktigt ännu men lovar att sätta ut bilder från en jätte lyckad kväll igår. Mina dagar går åt ått sova och hämta kraft. Fick oxå redan på att mitt HB är dåligt så jag ska få blod vilket gör att jag är extra trött. Även mitt levervärde var oxå förhöjt men lovar att så fort jag vet något meddelar jag er! Så ta hand om er er så ska jag ta hand om mig!!!

Tusen tack för all uppvaktning på min bokrelease! Och tack för alla fantastiska blommor och presenter jag fick av er och ni som skickade hem till mig. Kvällen var underbar, jag fick umgås med alla er som jag älskar mest, mina vänner och familj.
Som pricken över i:et kom Marie Picasso och Anna Bok och underhållde oss på bokreleasen med sång och uppvaktning. Tack för en fantastisk insats under kvällen!

23 mars 2009

Måndag

Hej alla !

Har pratat med Sabina nu på morgonen & hon är fortfarande trött & vill bara vila inför KVÄLLENS event. Så därför bad hon mig skriva lite....

Sen i lördags så har hon mest sovit hela tiden med hopp om att det ska göra gott! Ätit gott & ett & annat te besök har helgen också bjudits på. När Sabina tar mycket morfin så blir hon trött & "luddig" i huvudet & har inte känt att hon har orken att skriva men...känner jag henne rätt så kommer hon snart igen. Detta är ju hennes dagbok, hon gillar att skriva & sätta ord på hennes känslor.

Eftersom många säker undrar om kvällen så vill hon säja att hon KOMMER !
Envis som hon är så tänker hon inte missa detta!
Alla vi som känner henne vet att hon har längtat till denna dag då BOKEN släpps & denna fest kväll. Hon tänker även gå ut & äta Italienskt efter som hon hade planerat med sina vänner.

Som de flesta förstått så är denna TJEJ väldigt speciell....så många vänner från olika håll & kanter, så många som håller henne kär. Jag är en av många som håller alla fingrar & tår för att hon ska slippa ha så himla jobbigt! Det gör så ont & man blir så ledsen.
Måste säga att du Henry är BÄST, så glad att hon träffa dig!

Många undrar om smärtlindring, hon tar morfin men med de doser som hon behöver för sin smärta så blir hon så trött & som i helgen bara sover. Jag vet att Sabina sa till mig för ett par veckor sedan -att ska jag vara så här borta av medicinen så har jag hellre ont & kan träffa er alla.
Tyvärr så känns det som hon inte kan välja längre för smärtan är olidlig. Jag är glad att hon tillät sig sova igenom helgen & vilade. Hon har längtat tills i kväll & hoppas vi alla kan göra den PERFEKT för henne. Älskade vän vi kämpar tillsammans!

En liten läges rapport från en vän / Jenny J

21 mars 2009

LÖRDAG

Nu är det Jennie från New York som skriver tillsammans med Sabina. Känns så himla bra att äntligen vara här i Sverige och vara med min fina fina Sabina. Det gör så ont i hjärtat att se henne ha så ont, vill kunna trolla bort smärtan!!
I dag har det varit en av hennes jobbigaste dagar, hon har haft så otroligt ont med ett tryck i huvudet. Hennes mamma kom tidigt på morgon för att hämta Julia för hon ville inte ville att hon skulle se henne så dålig.
Resten av dagen bestod av mycket vila tills jag kom vid kl 14, vi har tagit det lugnt och fikat. Lite senare kom Pernilla över med cubansk mat som Sabina älskar. (Tack Carlos för en underbar middag) Hennes underbara Henry fick gå på lite herrmiddag, hoppas han får en super kväll!! Jag ska sova över här i natt och vara här för henne om hon behöver det.
Sabina hälsar och är så glad över allt stöd hon får från er alla, det ger henne styrka att kämpa vidare. Och snart kommer såret i nacken bli bättre och smärtan bli mindre!
Nu får vi alla be för att Sabina får sova en natt utan att vakna med denna omänskliga smärta! Vill inte lämna dig och åka tillbaka till Usa, känns så jobbigt att vara så långt borta men jag kommer ju snart igen.
Älskar dig fina Sabina!!!

20 mars 2009

FREDAG

Detta är ett inlägg av Sabinas ukko, Henry

Kära bloggläsare.

I skrivande stund kan inte Sabina inte skriva sina egna inlägg som hon brukar. Jag vet att många av er undrar varför? Sabina mår inte bra just nu p.g.a. all medicinering, därför hoppar jag in för att ge er lite information. Sjukdomen sliter hårt på hennes hälsa och det känns som att tiden har hunnit i kapp henne. Just nu mår hon dåligt, både själsligt och fysiskt. Hon har kämpat beundransvärt en mycket lång tid , men just nu orkar hon inte skriva sina dagliga inlägg. Den senaste tidens operationer har tagit hårt på hennes hälsa och måste vila mycket. Jag märker att hon lider av att inte kunna göra alla de saker som fyller glädje i hennes vardag; blogga, träffa vänner och umgås med familj.
Det gör ont i mig att se henne lida så mycket, men jag gör allt för att hon ska må så bra som möjligt. Jag fyller hennes vardag med god mat och mycket omsorg och jag vet att hon tycker om det.

Sabina hälsar att hon återkommer snart. Men nu ska vi mysa framför tv:n med Lets Dance.
Jag gör mitt bästa för att ta hand om henne, så att hon kan återkomma och ge er dagliga inlägg.

Henry

19 mars 2009

TORSDAG

Två små utslagna prinsar i soffan ( med en utslagen Lina kanske oxå? hihi )
Gårdagen började ju så bra! Vi bestämde oss för att ha Julia hemma för en extra ledig dag! I hela tre timmar pratade kuratorn och jag om allt mellan himmel och jord. Julia fick väl halva tiden, då hon aldrig kan vara tyst ( hmm brås på sin mamma?? ) Efter lite lunch så bar det iväg till Uppsala för att träffa plastikkirurgen som utfört ingreppen. Men innan dess dumpade vi av Julia hos sin " ukki " ( morfar på finska ) så hon skulle slippa försöka vara tyst och sitta still. Lite skillnad på vädret mot förra onsdagen då vi körde i snökaos. Har haft ont idag, tycker att det kan vara så skillnad från dag till dag. Men det blir nog bra att få förbaden utbytta och kolla att allt står rätt till. Hade bestämt mig från förra onsdagen att inte låta dom göra nått utan smärtlindring. Så när det vart vår tur så sa jag det, hon reagerade med att dom aldrig ger sånt utan det får man själv göra innan. Läkaren kom i allafall in och tittade på såren och sa att det läker jättebra. Men ja får inte lov att resa nånstans dom närmaste 3v pga infekt. risk och om det händer nått. BYE BYE Milano / Sardinien den 25/3. Men ska jag vara helt realistisk så orkar jag nog inte det. Trodde aldrig det skulle ta så lång tid att läka ihop eller att jag skulle vara så svullen och ha svårt att gå. Tillbaka till omläggningen, hon fick ta bort stycknen på ryggen och lägga om rumpan utan bedövning men när vi kom till nacken sa jag blank NEJ! Efter mycket om och men hämtade hon en från nån annan avd. som gav mej pyttelite morfin i porten. Kunde lika gärna varit vatten för jag kände allt och skrek rakt ut, så dom fick knappt avsluta de. NÄÄ tacka vet ja ASIH som inte låter en lida........och nästa onsdag är jag sjuk när jag har nytt återbesök. Allt som allt tog det 2.5 timmar utan bilresa!!! Med värk utan dess like och rödgråten hoppade jag in i bilen och sov nästan hela veckan från Uppsala till Stockholm.
Tjejmaffian med två prinsar anlände vid 18 med en massa go mat och Jenny hade gjort till min beställning en lite syrliga citron kaka med glass som var super, duper gott! Jag var väl inte världens roligast sällskap igår, trött och nedstämd av all smärta. Men vi har alltid lika trevligt när vi ses och skrattar mycket. Jag var tvungen att bryta upp rätt tidigt pga av ögonen svek mig och jag var såååå trött. Henry avlöste tjejerna i dörren och vi hann inte byta många ord innan jag sov, hann med ett samtal med dossyster och vi kunde konstatera av vi blåser av vår Hilton frulle imorn tills vi mår bättre men en liten fika hinner vi med.
Sen väntar ju detta efterlängtade ultraljudet på syster ysters bebis i EM. Veckorna går fort och tjejerna kommer ju hem idag. Har sovit bättre i natt då soffan faktiskt är skönare sitta upp i. Men mycket morfin går det åt..........
Blombud från Eva och Jessica från jobbet "MIX IT" man tackar och bokar!!!!

18 mars 2009

ONSDAG

Detta lever jag fortfarande på när jag känner mig ledsen eller nere!!!
Som sagt nätterna är grymt jobbiga. Jag tycker mig ha mycket mera smärta på natten. Möjligvis för att det inte går att hitta nån ställning som inte smärtar. I natt har jag fullt på rejält med morfin och ändå gråter jag varje gång jag vaknar innan jag hinner fylla på. Men igår justerade vi ju om så jag måste ge det ett par dagar till. Jag vet ju att det går åt rätt håll men är så ivrig att bli av med värk. Jag har ju oxå en del biverkningar till följd av all medicinering. Ska bli helt underbart att få trappa ner på allt och få lite mera livskvalitet. Jag vill ju ut och röra mig, inte bara sitta hemma och VILA. Börjar bli trött på det ordet! Men förstår att kroppen inte orkar. Det är jobbigt att knäna, benen och fötterna svullnat upp för det gör att jag bara kan gå korta sträckor och blir fast hemma mest. Har speciella stödstrumpor både natt som dag, vilket ger balans. Nacken och rumpan kliar och svider nått så fruktansvärt men så klart det är ju stora sår, men jag e LESS hihi. Mina värden är ju bra och även socker balansen ligger på 8. Så det känns så skönt att kroppen hänger trots allt. Känner inte så mycket nya tumörer, men dom som dykt upp sitter på höger huvud, nacke och hals. Så klart inte bra men läkaren E sa att så länge dom är ytliga är de ingen fara. SNÄLLA KROPP HÅLL UT LITE TILL!!!!
Läskigt vad tiden går fort, nu skulle jag behöva stoppa den lite.

Dagens schema;
* Kurator S hembesökssamtal
* ASIH besök 2ggr
* Uppsala Akademiska för att träffa plastikläkaren
* 18.00 Tjejmaffian tar befälet över köket!

Jag träffat barnen varje dag, vilket funkar bra att dom får springa emellan. Hoppas Julia kan gå till skolan idag, hon var feberfri igår och hur pigg som helst enligt mormor.
Mycket roligt händer i helgen och alla måste vara friska för att allt ska gå i lås!

Tack alla som verkligen ställer upp för mig och självklart för att kommentarer!

17 mars 2009

TISDAG

Fick ta mycket smärtlindring i natt men sov helt oki! Bjöd ner alla på frukost inkl mamsen som skulle passa Julia idag som haft lite feber igår. Lotta följde med till KS och träffade läkaren E. Hon visste ju inte riktigt vad hon skulle säga om att draken var bortopererad. Men hon skulle ta upp det i deras terapi konferans och se hur olika det kunde vara från sjukhus till sjukhus. Sen ska jag fortsätta träffa henne ang cancern och frågorna kring det. Kändes bra efter besöket. Lotta och jag åkte förbi Ulriksdalsträdgård och köpte med oss lite gott. ASIH har varit här 2ggr och fixat och trixat. Fick även omläggningen i nacken gjort med morfin vilket var jätteskönt. Sen var det dax för vila, jag somnade som en stock i soffan.
lugna dagar här nu och jag hämtar kraft och ork!

16 mars 2009

MÅNDAG

Tack Julia för ett fint smycke http://livetsomsjuk.blogg.se , jätte bra budskap!
Tack Ellinor med familj för en fin vår bukett!

Har inte haft ork att blogga men nu ska vi uppdatera lite om vad som händer i livet!
Söndagen var vi på en snabb fika och uppvaktade vänner och sen på en middag hos pappa. Men jag har jag fortfarande väldiga smärtor och känner mig mest morfin hög! Längtar tills allt kan lägga sig lite. ASIH är fortfarande här och tar hand mig minst 2ggr/dagligen. På söndag kvällen fick jag jätteont i huvudet och inte såret utan andra sidan och i magen och fick en jätte ångest att det skulle vara något annat. Ringde ASIH som snabbt kom och gav mig lugnande och smärtstillande intravöst. Har inte fått nått liknande innan men kanske inte så konstigt med tanke på allt jag varit med om sista tiden. Ett samtal till kuratorn lättade på trycket och sen somnade jag. Vaknade varannan timme och tog morfin spruta. Kände mig nöjd när kl faktiskt var 06. Melinda kom ner och åt frukost med mig vid 07 och sen åkte hon till skolan och Henry till jobbet. ASIH kom och gav mig mina injektioner. Annars har det varit en lugn dag och jag fick sällskap av Nille som kom med fika och en super snygg mössa! När hon gått slocknade jag i soffan och sov en lång power-nap. Till middag firade Monica och jag Maarit som fyller idag med lite wokmat och Lottas goda morotskaka. Vi tittade på roliga kort och fick oss ett gott skratt.
Nu ska jag kolla cityakuten sen i säng, imorn väntar läkarbesök på melanom mottagningen.

14 mars 2009

LÖRDAG

Flyttade in till Henry i natt för första ggr på veckor. Sov genast lite bättre men drömde om konstiga ormar och nålar. Hmm morfinet sätter sina spår. Men när jag vaknade hade jag ju så ont så Henry fick skynda sig med att slita fram pennan lite lagom trött och sticka mig! Idag känns det även lite i det andra såret dom opererade igår. Men som sagt vi går åt rätt håll! Jag har lite roligt åt mitt hår, minns att jag hade sån ångest för just håret och nu kommer jag på mig själv med att stå och kamma sakta men säkert bort de. Ähh ska ut på sjal och möss jakt. Vet ni några coola ställen dom säljer såna på så tipsa mig gärna!!
Annars har dagen varit lugn, ASIH har varit här och tagit hand om mig och vi var iväg en snabb sväng för inhandling av present. Jag vilar mest för att hämta kraft. Ringde ett samtal till kuratorn för att hämta lite goda råd!
Kvällen bjuder på god mat och schlager hos Lotta. Det känns bättre att bulla upp sig i soffan!

Tack för alla kommentarer som alltid värmer och ger mig bra tips om allt möjligt!

13 mars 2009

FREDAG

Det var inte lätt att somna om i natt men jag lyckades slut, satt och sov pga av smärtor i nacken. Vid 06 gav jag upp och kände att nu är det morgon. Grät en skvätt av trycket jag har i nacken och kände för att bjuda över barnen och Teppo på frukost. Laddade upp med en massa gott och dom kom över och allt kändes bättre. Vi åt en mys frukost och sen förvann alla till sitt. Henry sov så gott och jag plockade lite. Sen kom sköterskan M och gav mig vätskedrivande. Maarit kom och Henry åkte iväg och fixade lite saker. Även golvkillen kom och fixade iordning sista biten på golvet så det nu är snyggt. Sjukgymnasten kom och gav mig flera strumpor att hålla lymfödem borta så gott det går. Även Eric kom på fika, så vi satt länge och snackade.
Sen kom Henry hem med färsk rödspätta och gjorde en dunder god middag på fisken med färska championer, pressad potatis, örtagårdssås och kokta morötter.
Min smärta håller i sig och jag tar morfin regelbundet. Men att det kliar är ju ett gott tecken på läkning.

Solsken är härligt,
regn uppfriskande,
vind får dig att vakna,
snö gör dig glad.
Det finns inget dåligt väder,
bara olika slags bra väder.
Njut av dom även du-varje dag,det är du värd
Kramar från mig / Häxstickande mamman i Jämtland



Tack till Jonas och Linda för fint blombud
Tack till Bibbi ( Jennie NYs mamma ) för tekorg med massa smått och gott!


TORSDAG


När alla barn kommit iväg till skolan åkte jag och Henry till KS. Jag gillar det vita vädret samtidigt som jag vill ha vår! Vi hade rum 18 på C24 med en annan kvinna som var på op i hela dagen. Henry skulle till tandhygenisten Jenny Werme kl 10 och släppte bara av mig där. Ulrika som jobbar just på den avd kom och gjorde mig sällskap. Väntan blev låååång. Vid 14 kom en sköterska in och sa att det kanske inte blir av. Jag trodde jag skulle spricka av ilska. Men då kikade Lasse in sitt huvud med något som smakade skumt likt mina favvo kärleksmums och jag fick en liten snällare ton i rösten. Tack Lulle ! Inte nog med att man fastat sen nej usrh vill inte en tänka tanken. Klockan 15 kom hon dock tillbaka och sa att det var dax. Ulrika följde med ner och där fick jag ytterligare ligga 30min. Jag hann ju bli nervös. Men dom var trevliga trots att dom tänkt göra hela proceduren i lokalbedövning. Men jag sa blank ifrån. Så det fick bli lätt narkos och jag vaknade när de hela var över. Skönt, hade inte ont, inget illamående. Men deras principer är att man måste ligga kvar på uppvaket ca 1.5tim. NO WAY jag var ju så hungrig och ville bara därifrån.

Stackare Henry hade fått vänta länge men nu var det då dax att bege sig hemåt ( ännu en gång mot läkarens vilja ). Nu åkte vi till vårt favvo hak Solstugan i Solna. Inte för att jag gillar pizza men nu var jag så hungrig så jag skakade. Ullis hade dessutom lämnat lite färdkost som vi tidigare pratat som gott slank ner efter pizzan. Tack för all sällskap trots att jag sov för det mesta!!

Väl hemma kom sköterskan M och la om alla sår och spolade porten med heparin. Jag sov under hela proceduren för det gjorde ju så himla ont i nacken och rumpan. Sen somnade jag djupt tills nu då jag vaknade pigg 03.30. Nu gör det skit ont i nacken men kanske inte så konstigt. Det är ju ett stort sår.
Har bestämt mig för en LUGN helg så vi har alla bokat av melodifestiveln och annat skoj i helgen för att bara ta det PIANO! Får se hur det går om jag känner mig själv bäst!



11 mars 2009

ONSDAG

Mina två hjärtan i livet som har fått se en väldigt ledsen och orkeslös mamma denna vecka. Men jag tror att det är viktigt för dom att även se den sidan av mamma. Melinda har hjälpt till mycket medans Julia inte riktigt förstår! Men summa av kardemumma har barnveckan gått bra och jag är så lycklig över att dom faktiskt är mina! Och inte minst för all hjälp jag fått för att ta hand om dom!! Men nu behöver jag vila upp ordentligt och då är det skönt att dom åker till sin pappa! Draken är BORTA och nu är det endast ett hål kvar! Fick aldrig chansen att fråga läkaren om det kommer vara ett hål?? Dom har ju transplanterat hud från rumpa och lår, vilket gör skit ont! Men det är ju på rätt väg, att läka och smälta in.
Natten var sisådär men sov ett tag i allafall. Efter frukost kom sköterskan M och gjorde sitt. Hon e så himla go, alla e de!! Marit och mamsen kom och vi fikade på en semlabulle innan det var dax för inskrivning på C24. Lustigt där jobbar ju min goa vän Ulrika. Så hon ska ta hand om mig imorn. Vi träffade en plastikläkare som tog väldigt lång på sig , men sen hittade hon tumören. Sen fick vi vänta närmare 1timme på narkosläkaren. Men jag får sova vilket känns skönt med tanke på alla andra smärtor jag har.
Melindas stödfamilj (bara kvinnan) Mimmi hade köpt med sig lunch och vi fick chansen att prata lite grann. Sen kom mamma förbi igen och tog emot Julia och städade ur sista garderoben. Nu e banne mig kliniskt rent och ordning! Så skönt.......
Henry kom hem och han brazade middag och sen kom syster yster och Tobias.
Jag ska försöka sova så jag pallar med morgondagen, men först måste jag ju äta lite för sen är det ju fasta som gäller......