16 augusti 2012

Ett brev till vår finaste ängel

Sabina ängel,

det var länge sen jag skrev till dig. Nu när din födelsedag närmar sig, tänkte jag skriva några rader.

Sommaren som glider mot sin slut, har bjudit på både soliga dagar och regniga dagar, och vi har njutit som man ska göra.
Din syster fick en söt liten Oliver för drygt en månad sedan och Melvin är en duktig storebror som gärna ger napp till en ledsen lillebror.
Dina döttrar har varit på kollo och har haft en fin vistelse.
Snart har vi  Olivers dop och då samlas vi alla för fira det. Du  kommer säkert finnas med där i kyrkan som en skydds ängel och vi kommer känna din närvaro.

En  hyllning till dig Livet kan inte vänta!!
ÄLSKAR DIG FÖR EVIGT!
Din mamma

 Fick se ett otroligt fint brev som var skrivet till Dig  och som jag vill att alla får läsa.
Tårarna rann när jag läste.

Hej


Hoppas allt är bra där du är nu.

Hoppas även att solen skiner och vattnet är kristallklart och ljummet.

Lagom perfekt södernklimat när det är som bäst.


Här nere rullar livet på, fast det är klart,

det skall ju erkännas att det känns himla tomt ibland,

och för det mesta även mer tomt än vanligt,

speciellt på kvällarna när tankarna börjar komma,

eller för den delen varje gång man kollar din blogg

och vet att du inte kommer skriva där mer.

Vill dock ge min uppfattning om dig som person,

innan tårarna kommer på allvar.

Även om jag bara "kände" dig genom den tidigare nämnda "kampbloggen".

samt var med i din grupp på facebook,

så kändes det verkligen som att du var mer

än bara en i mängden bloggar som finns därute.

Man gladdes med dig när det gick bra

och stöttade när det gick sämre.


Du blev nästan som "den där vännen man aldrig hann träffa",

sliten klyscha kanske,

men jag tycker den passar så himla bra in på just dig.

Du hade/har den personligheten som gör

att vi är många som vill identifiera sig med dig,

du är helt enkelt en fighter ända ut i fingerspetsarna.


Menmen, hursomhelst, det är svårt att veta,

men jag kan ju alltid hoppas att du är fri,

fri från allt vad smärtor och tumörer heter.

Hoppas också att du kan hoppa runt och köra på som du själv vill igen,

utan att känna att något hindrar dig.


Detta brev blev långt, men vill trots det avsluta det på ett värdigt sätt,

på nåt bättre sätt än att bara skriva "Hej då".

Här kommer ett försök.


Vi kommer att ses igen, det är inte en fråga om "om" utan om "när".

Jag vet att jag inte kände dig, men jag vill ändå att du ska veta,

att du gjorde ett himla stort intryck på mig.

Du fick mig att se de där små detaljerna, det jag inte sett förut.

Du öppnade mina ögon och fick mig att upptäcka

de där små ljuspunkterna i vardagen, som jag annars skulle missat.

Du lärde mig även att även den svaga har något att slåss för,

och att även den starkaste har en svag punkt någonstans.

Inga ord kan säga hur tacksam jag är, för att jag fick följa din kamp,

och komma underfund med hur värdefullt livet är.


Tack Sabina, tack så väldigt, väldigt mycket för allt du gett mig.

synd bara att jag aldrig hann säga det medan du fanns här.

Men det är antagligen sant som det sägs,

"Den som gudarna älskar, dör ung".


Rock on, warrior Sabina.

Vi ses på Andra Sidan.

När, det bestämmer ödet.



Många kramar från Ålandskimmen.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, vad fint ni har skrivit till Sabina! Jag har själv obotlig cancer och följde Sabinas blogg när hon levde.Att läsa om ert liv efter hennes död ger mig tröst,livet kommer gå vidare för mina barn och min man också!

Kram Sofia

Anonym sa...

Sofia, vad ledsen jag blir när du skriver att du har obotlig cancer. Jag som också har två barn kan inte ens sätta mig in i den sitsen att man ska behöva lämna sina barn. Förstår inte hur Sabina klarade av att leva med tanken men jag förstår att man bara måste och gör det bästa av det.

Ålandskimmen, så fint brev. Du var verkligen fin mot Sabina och alla oss i hennes familj. All kärlek till dig.

Och Mamma, världens bästa mamma, vi ska åka och göra fint hos vår ängel <3

Tänker också mycket på Sabina och saknar henne så mycket. Älskar att Melvin säger, där är du mamma och moster, när han tittar på en bild på oss. Så synd att han inte fick träffa henne.

Love you Sabina,
lillasyster Johanna

Anonym sa...

Grattis på födelsedagen fina Sabina!

Anonym sa...

Tack Sirpa att du ville dela en lite del av detta med mig. Är ledsen för er alla att en så härlig och underbar och stark kvinna och mamman, syster osv bara fick vara här på jorden en lite kort stund!Hade varit en stor äran för mig att få träffa en så underbar härlig och fin människa, som jag tycker att ni alla är! Fick mig verkligen en tankeställare om vad som är viktigt och värdefullt här i livet! Många kramar ifrån Madelaine Grimstedt

Anonym sa...

Är inne här igen, det var ett tag sen nu.

Säger hej till dig Sabina. Hoppas du har det bra där du är nu. Kanske har du träffat min mamma någon gång också.

/Karin

Anonym sa...

Its my first time to post on this forum,merely wannat reap some friends here.if its not allowed to post on this board,amuse strike out this thread.Nice to find you!

---------------------------------------------------------------
[url=http://www.sexybags.info/rssrock.html]My designer handabgs[/url]

Anonym sa...

Definitely imagine that which you said. Your favourite reason appeared
to be on the net the easiest thing to consider of.
I say to you, I certainly get irked at the same time as folks
think about issues that they plainly don't recognize about. You managed to hit the nail upon the top and also defined out the whole thing without having side-effects , folks can take a signal. Will likely be back to get more. Thank you
Here is my blog post ... android tablet pc

Malin sa...

Åh vad fint skrivet... Jag håller med, Sabina har verkligen lärt mig massor, och fast jag aldrig fick träffa henne på riktigt tänker jag ofta på henne i olika sammanhang. På sommaren när jag solar hör jag en "inre" röst som säger till mig att inte stanna i solen för länge, när jag gnäller över småsaker (har kroppsliga problem som doch inte är livshotande) så påminns jag om att glädjas trots smärtan, eftersom jag trots den får leva för och finnas nära min familj och mina vänner, vilket är det största gåvan.. Ser att någon, genom Sabinas blogg är inne på min blogg som tyvärr uppdateras på tok för sällan.. Vore skojigt att veta vem av er det är? Jag fick som sagt var aldrig träffa Sabina, men tyckte jag kom lite närmare henne genom Sara Natt och Dags besök hos mig förra sommaren.. Självklart kommer Sabina finnas med även på detta dopet, och alla andra dagar i erat liv.. kram på er alla! // Malin