3 december 2008

ONSDAG







Vilken dag!
Sov riktigt dåligt inatt så när Julia kom vid 06 kändes det som jag inte sovit alls. Iväg till VC för provtagning som gick smidigt. Hann med en fika hos P innan besöket hos tandhygienisten Jenny Werme i tandläkarhuset Bromma. Om ni vill unna er själva lite skönhet och spa för tänderna rekommenderar jag ett besök hos henne ( 08-256004 ). Kände mig riktigt fräsch i munnen ( trots karies i en tand ) när jag åkte vidare till KS. Fick träffa 3 hudläkare, 2 plastikkirurger och 3 läkarkandidater. Alla klämde och kände på nack tumören och diskuterade hej vilt bakom min rygg. Sen fick jag höra att en op blir för komplicerad och man kommer prova strålning istället. Förstod direkt att man inte vill op pga jag e sjuk annars hade man nog gjort de. Jag vet ju vad jag tidigare hört om strålning vid melanom tumörer; de funkar inte!!! Men men dom får väl göra ett försök men jag hade ju helt klart hellre op bort skiten. Innan jag gick därifrån frågade en av läkarna om dom fick ta bilder i utbildnings syfte. Hmm vad svarar men??? Ok då. Fick gå vidare till ett rum med en fotograf ( kvinnlig som tur är ) och ta av mig alla kläder. E de så här e känns och fota underklädes bilder??? Kan ju hoppas att dom inte hamnar på facebook, men det känns som om man kan hjälpa andra förstå så......
Lite sloken gick jag därifrån. Nästa stopp var och hämta Melinda och åka tillbaka till KS. Vi mötte upp flickornas pappa där och fick träffa läkaren L. Jag tycker inte han tar saker och ting på allvar men vi ska tbax i Februari igen. Köpte med en tidning och lite dricka till Melinda som hon fick läsa medans vi satt på samtal med barnpsykologerna. Gillar dom två vi träffar och får många tips och ideer. Idag pratade vi begravning och minnes saker. Känns fortfarande absurt att prata om sånt men men......fick ett bra tips och det var att köpa böcker som handlar om döden fast i barnens nivå. Ska kolla upp! Kan man ju läsa för Julia nu, vet ju annars inte hur man ska förklara för henne??? Vi ska träffas med barnen där den 8 dec igen, vilket e jätte bra att vi får igång en kontakt så barnen känner igen dom. Helt slut körde vi hemåt i mörkret och jag tänkte tänk om jag kunde vakna ur denna onda dröm. Jag skulle kunna göra vad som helst för att få en till chans här i livet bara jag blev frisk.....
Glömde ju självklart ta mina betapred kl 15 och får väl sitta uppe halva natten nu. Nu ska man packa barnens saker och imorn blir tomt här igen....

14 kommentarer:

Anonym sa...

å herregud vad detta måste vara svårt,
har du någon bra kurator som du kan prata om detta med,finns det nån som kan träffa dina barn och prata lite.
å fyy vad orättvist har de sagt att det bara finns den utgången guuu va fel,
jag blir så lessen för din skull och jag önskar jag kunde säga nåt bra till dej.
må nu så gott du kan å jag skickar en varm kram idag...

Anonym sa...

Vad tråkigt! Det måste känts hemskt att höra dem diskutera där bakom ryggen. Vad maktlös man är!! Vi anlände till sjukhuset idag o fick ett långt bra samtal med 2 läkare. Det kändes bra. De diskuterade bland annat just strålning för Stellan. Och vi funderar, ska han verkligen utsätta sig för detta (det skulle bli nu mellan cellgifterna alltså kring jul...)biverkningar o lidande i juletid och vi vet inte ens om det hjälper......Näe....

Anonym sa...

Hej Sabina!
Jag såg ditt inlägg på bloggen "2 a new life" där du frågade om en barnbok som handlar om döden. Den heter "Adjö, herr Muffin". En otroligt bra bok som på ett bra sätt förklarar det här med döden! Kram!!

Anonym sa...

Hej vännen!

Så tungt detta med döden, sjukdomar, skit och läkare... Tycker du är otroligt stark som vågar tänka på döden, att du planerar för barnen. Du är underbar!
Boken heter Adjö, herr Muffin och den finns även som cd saga och jag tror även som film.
Många kramar till dig!

Anonym sa...

Usch gumman det gör ont i mig att tänka på allt jobbigt du måste gå igenom... Jag hoppas verkligen att det blir en bättre dag i morgon och att du får sova inatt!!

Kram

Anonym sa...

Jag är ju helt ny här. Känner att jag har svårt att acceptera att det är så illa med dig och att de inte verkar kunna hjälpa dig helt fullt. Klart att du ska få ännu en chans här i livet ..vägrar att tro något annat!
Har du varit i kontakt med läkare på andra sjukhus? Finns det verkligen inget de kan göra? Och då menar jag verkligen!
Självklart är det viktigt att ta det på allvar och inse vilka följder en sådan här sjukdom kan leda till. Men samtidigt så gäller det också att aldrig aldrig ge upp, hur hopplöst det än ser ut. För man vet faktiskt aldrig! Det finns ingen som någonsin vet någonting till 100%. Och det är NU vi lever.
Kloka ord ifrån Paulo Coelho:
"Jag lever varken i det förflutna eller i framtiden. För mig existerar bara nuet, det är det enda som intresserar mig. Om du lyckas leva i nuet blir du lycklig. Livet kommer att bli en glädjehögtid för dig, en stor fest, för livet är alltid och endast den stund vi lever det."

Ta nu vara på dig!!

Anonym sa...

Att gå in till dig och läsa ger mig ofta riktiga tankeställare. Hur skört livet är och hur lätt det är att prioritera fel. Du upplyser om vad som är viktigt.

Men det gör också ont att titta in till dig. Ont att du skall vara drabbad, ont att du inte är frisk.

Vill bara sända dig en varm kram och tacka för att du länkar.

Kram

/PC

Anonym sa...

Att gå in till dig och läsa ger mig ofta riktiga tankeställare. Hur skört livet är och hur lätt det är att prioritera fel. Du upplyser om vad som är viktigt.

Men det gör också ont att titta in till dig. Ont att du skall vara drabbad, ont att du inte är frisk.

Vill bara sända dig en varm kram och tacka för att du länkar.

Kram

/PC

Kockis. sa...

Sabina jag måste berätta för dig, en vän till mig hennes svärfar hade malignt hudcancer med spridning till skelettet. Han är i komplett remission nu, det finns mirakel. Hoppas ditt masar sig till dig snart!!
Varma kramar i regnrusket.
//Kockis

Anonym sa...

Stor kram till dig fantastiska Sabina. Tänker på er varje dag. Anna

Anonym sa...

Kram till dig vännnen. Tänker på dig hela tiden och lider så med dig när du får gå igenom så omänskliga saker som du gör nu... Du är fantastisk som gör det du gör (vad har du för val tänker du kanske) men det är inte alla som ORKAR göra allt det du gör. Du är en underbar mamma som ger dina barn de allra bästa förutsättningar de bara kan få i denna svåra tid. Massa kramar

Anonym sa...

Vill bara säga att jag tänker på dig varje dag, och följer din kamp i bloggen.

Jag håller alla tummar jag har!

Anonym sa...

Det var kul att prata i webkameran..nästa gång får vi ta en kopp tea så blir det nästan som vanligt!!! Vill skicka dig en massa styrkekramar!!!!!!!!!!Tänker på dig!!!

Anonym sa...

Låter som du haft en tung dag. Har själv en tung dag. Haft tengil välldigt nära IGEN för andra gången på två månader... Men kan skarpt rekomendera boken: Hej då farmor. Du hittar den säkert på fonus där fick jag den! Sköt om dig o kram om!
//Patricia