25 februari 2009

ONSDAG

Som sagt när smärtan är som värst blundar jag och får fram denna bild!
Jag somnade 00-01.30 sen pratade jag med NY Jennie en stund och sov mellan 02.30-05-30. Det känns som framsteg, utvilad var jag i allafall. Men smärtan är enorm då draken nu öppnat sig på flera ställen och det är små öppna sår överallt och rödrådnad runt hela. Huden är så tänjd och vill bara spricka! Så smärtan får jag leva med, när emla och xylocain 5% åkt på bränner det i ca 5min sen försvinner det och smärtan går ner till en 4 eller 5 a ( på smärtskalan ). Det håller i sig ca 2 timmar sen måste man göra om proceduren. Idag råkade jag vänta för länge och då höll jag på tuppa av.
Sista strålningensdagen är kommen. Skönt att det är över för det har varit otäckt och gjort ont i draken när masken suttit på. Vi åkte hem och jag kände mig trött. Mamsen städade och fixade fint här hemma då Henrys mamma och syster samt man kommer på besök. Sen kom Henry hem och värmde kalopsen. Jag fick hoppa över lunchen och ligga i soffan, hade fått furix och blev helt sänkt. Sen fick jag kramp igen och tog stesolid, vart inte lika rädd denna gång utan försökte slappna av. Mamsen hade bakat mini-semlor med vaniljvitchokladvisp och en rabarber-jordgubbspaj. Vi fikade och det smakade gott trots att allt smakar fotogen, järn och klorin. Haha låter ju gött! Det var mycket trevligt att sitta och prata och tiden gick fort. Dom har ju en bit hem till Borlänge.
När alla åkt röjde jag upp lite bland mina kläder. Har lite kläder att dela ut till mina kompisar. Fick lite kramper till. Sen tog jag en smärtsam men skön dusch. Draken blev riktigt ren och kunde läggas om. Trots all smärta har jag haft en riktigt trevlig dag!

Fick av http://soffie69.blogg.se/
Vad bra hjälp du får av det teamet de verkar ju så bra,
är kramperna av metastaserna eller av strålningen,usch va läskigt,hoppas du får sova inatt,en fin dikt till dej!

Ett läkande ljus-
av Siv Andersson
Jag önskar jag hade en sådan förmåga
att tända en hälsans läkande låga.
Då skulle den särskilt för dig få brinna-
få allt det onda att helt försvinna.
Den skulle se till att kurvan vänder och
att du får omsorg av goda händer.
Dag och natt hos dig den skulle vaka
och ge dig all kraft att få hälsan tillbaka.

Tänker på dig kram Sofie

Men ni är fler som skickar fina dikter och kommentarer och alla gör mig glad!

51 kommentarer:

Stensland sa...

Sabina! Hoppas att du får sova i natt. Min dotter har fått läsa och se din blogg. Jag vill att hon ska förstå vilka fantastka kämpar det finns och du är verkligen en av dom STORA!

Anonym sa...

Hej Sabina!

Jag följer din blogg varje dag sen ett par månader tillbaka.Har aldrig kommenterat förut,vet ej varför men idag tog jag steget :)
Du är en fantastisk person,jag beundrar dig djupt! Allt du måste gå igenom och allt du bara fixar så bra trots svåra smärtor m.m
Det hjälper säkert dig att ha en sån underbar familj runt dig.Fortsätt KÄMPA vi är många som i tysthet läser din blogg och tänker på dig varje dag.Många kramar Anette i Trollhättan.

Anonym sa...

Oj oj oj, vad du håller huvudet högt. Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur du har det. Du är sååååå duktig. Kämpa på!!!! (jag skulle bli förbannad om nån sa så till mig när man har så ont som du har. Kämpa själv för faaaaann. (nu svär jag)men jag tror inte att jag skulle ha samma mod som du har. Jag skulle ha gett upp, förlåt att jag säger så, men jag tror att vi är många som inte hade sett något ljus, bara mörker. Jag tänker på dig och alla andra med sjukdomar som du. Jag har så mycket empati, jag vet bara inte hur jag ska göra det bättre för dig och din familj. Dina stakars föräldrar måste ha ett helvete. Tänk att se sitt barn lida som du gör. Vill inte äns tänka tanken. Puss å Kram på dig
Jag ser framemot att läsa vad du gjort imorgon//Kram Anna-Lena
(jag måste tyvär vara anonym, jag får inte till det andra)

Anonym sa...

En mjuk o läkande STOR kram till Dej Sabina, hoppas att Du får en vilsam natt å bra med sömn, Dossysters föräldrar

Anonym sa...

Allt varmt, mysigt, mjukt, kärleksfullt, vilande och vackert till dig, du är en helt enastående människa Sabina!

Anonym sa...

Tänker på dig, liksom många andra. Tycker att du är otrolig, men jag hoppas också att du har din ventil så att du kan släppa på trycket och inte vara så duktig hela tiden. Man blir glad och förtröstansfull av att du har så många fina personer omkring dig. Stor varm kram med förhoppning om en god natt.

Annika sa...

Hej Sabina, jag har läst din blogg ett tag, och jag måste in var kväll för o se så du skrivit under dagens lopp! Du är så stark, en helt underbar människa ger du intryck av att vara! Kämpa på! Kram.

Anonym sa...

Hur förklarar man att du smakar fotogen och klorin? När jag gjorde min ödesdigra rotfyllning med 5%harzkloroform fick jag direkt ångor i tre- fyra månader, sötaktiga ångor i mig hela tiden. Vad var det? Kloroform naturligtvis!Sen kom harzångorna och då blev jag totalöverkänslig mot allt av trä. Skogen, vårt trähus, våra trägolv,våra trämöbler och alla lukter och dofter överallt

Tandläkaren menar att det var så lite harzkloroform, men det har gått rakt upp i hjärnan på mig och gjort mig totalt isolerad från samhället i övrigt.Jag har blivit överkänslig mot mina tandfyllningar och de bränner som eld i munnen och håller på att fräta upp mig.

Jag glömmer vad jag berättat tidigare, för min hjärna funkar ej som den skall.Dessa hemska sjukdomar, som ingen tror existerar, men som hör framtiden till. Människor kommer bli så förgiftade, att vi bara kan fantisera om det idag!Vi som redan är det, orkar ej göra våra röster hörda. Vi är för sjuka

Tänk att jag önskar, att jag skulle få dö i cancer, då bleve jag iaf trodd. Det är för hemskt, men visar bara hur illa det är ställt med mig egentligen.Jag skrev till en som bad om hjälp,men hon hann ta sitt liv.

Var glad för att du ej vill dö!Då har du kämparglöden kvar och det betyder mkt.Jag kommer in och skriver av mig min skit och tar din dyrbara tid, men hoppa över mina inlägg.

Jag beundrar dig så enormt. Har arbetat med utvecklingsstörda barn ,så jag vet att du är helt otrolig, som orkar ta hand om din dotter,som kanske kan va jobbig ibland.Hur klarar du det???Kan bara hoppas vi får sova ifrån skiten en stund! Natti, natti!

Gina sa...

Alla mina tankar, pussar och kramar till dig underbara söta vän!!! Helt otroligt vad du inspirerar omvärlden!!! Så härligt att du får folk att tänka till!!!

L sa...

Sabina, undrar oxå över dessa otäcka kramper, är det från strålningne så kanske de ger sig nu då när den är över. Så nu är det bara att räkna ner dagarna till op och sen skall vi hjälpa & peppa dig att kämpa i 6 v tills behandlingen sätts in. Bra du tar det lite lugnt och låtar andra fixa, spar på din energi till det den behövs till! Önskar dig en god natts sömn.

Kram & Styrka

Anonym sa...

Jag tänker mycket på dig. Har följt din blogg ett tag nu. Det gör ont i mig att höra att du har sån smärta. Jag hoppas så innerligt det kommer kännas bättre snart.... och att draken snart flyger sin väg.

KRAM KRAM KRAM

Mirlinda sa...

Här stannar jag ännu en stund, går vilse på ett trivsamt vis i dina ord. kanske är det en underlig sak att säga men kanske är jag bara ännu en underlig människa som fastnat för det ljus du bär.

Ljus// Mir

Rebecca sa...

Hej!
Har följt din blogg länge men tror aldrig att jag kommenterat. Har haft så mycket jag velat skriva men inte fått fram "rätt" ord och helt enkelt varit för feg.
Du berör mig mycket. Du verkar vara en stark människa och har verkligen en kämparglöd utan dess like.
Du berör, du får mig att tänka på det där lilla extra man kanske inte annars lägger märke till.
Fortsätt kämpa, vi är många som hejar på dig!
Kram Rebecca

Rebecca sa...

Hej!
Har följt din blogg länge men tror aldrig att jag kommenterat. Har haft så mycket jag velat skriva men inte fått fram "rätt" ord och helt enkelt varit för feg.
Du berör mig mycket. Du verkar vara en stark människa och har verkligen en kämparglöd utan dess like.
Du berör, du får mig att tänka på det där lilla extra man kanske inte annars lägger märke till.
Fortsätt kämpa, vi är många som hejar på dig!
Kram Rebecca

Anonym sa...

Hej Sabina!

Hoppas du har kunnat sova i natt och känner dig i alla fall något sånär utvilad. du behöver ju alla krafter i din kamp.
Dagen ute aär grå men jag tror ändå att du känner glädje att få ännu en dag med nära och kära!

Med din positiva syn och livsglädje ger du oss alla en tankeställare om att ta vara stunden, tänka på andra.

I mitt exempel så försöker jag titta runt bland bloggar där det finns människor som mår dåligt på mitt sätt försöka stärka dem och jag hoppas naturligtvis att det ger något.

Styrkekramar till dig men även till alla runt om dig som ger mkt till dig .
Mimmi

Kajsa sa...

Hej Sabina.
Tänker på dig. Läser din blogg varje dag, även om jag inte alltid skriver. Du är en riktig kämpe! Håller tummarna för ditt kommande projekt nu!
Kramar

Anonym sa...

Har inte kommenterat men följer dig såsom många andra gör.
Hoppas verkligen på att den nya behandlingen fungerar både för dig och för Stellan.
Klart att jag inte kan freställa mig hur du har det, inte ens komma i närheten men jag imponeras av din kämparglöd och över alla månniskor omkring dig som sluter upp som en varm vägg när du nu behöver det.
Skickar många varma kramar!!
Jeanette

Anonym sa...

Hej Sabina,

Jag har följt dig en tid på din blogg och grips så av din situation! Jag önskar att jag kunde ta bort din smärta och fördriva tengil.

”Varje vecka har två dagar för vilka vi inte skall hysa oro, två dagar som skall hållas fria från tvekan och farhågor. En av dessa dagar är gårdagen, med dess misstag och bekymmer, dess värk och smärta. Gårdagen har för alltid passerat bortom horisonten. All världens rikedomar kan inte göra ogjort en enda av våra handlingar, ej få ett av våra ord osagt. Gårdagen är för alltid borta. Varje vecka har också en morgondag, vars börda ej skall tynga oss, dess stora möjligheter och små prestationer. Också morgondagen ligger bortom horisonten. Men också morgondagens sol skall lysa. Strålande mot en klarblå himmel eller dold bakom en mask av moln – men den kommer att lysa. Och till dess den stiger fram har vi ingen andel i morgondagen. Den är ännu ofödd. Så återstår bara en dag. Idag. Varje människa orkar strida en enda dags strid. Det är bara när vi bär bördan av dessa två fruktansvärda evigheter; gårdagen och morgondagen, som våra krafter sviktar. Det är inte dagens upplevelser som tynger våra axlar mot jorden – det är vår känsla av skuld och bitterhet för vad som skedde igår eller bävan inför vad morgondagen bär i sitt sköte. Så låt oss leva bara en dag i sänder.”

Mvh Sofia

Lotta sa...

Kära Sabina...........
Jag beundrar dej för den enorma styrka som du utstrålar.
Trots dina smärtor och alla behandlingar,att du orkar att dela med dej och skriva om detta på din blogg.Men jag har förstått att du är en alldeles enastående människa med en enorm kämpar glöd.Du är inte tjejen som ger upp i första taget!
Tänker på dej!
Styrkekramar i massor.

Anonym sa...

Hej Sabina
här kommer en varm kram från en skånetjej som läser din blogg varje dag.. Min mamma hade oxå cancer o mina tankar går då även till dina små änglar

kämpa på fast det e tufft

kram från Lillis

Anonym sa...

Hej Sabina
Jag tycker du ska be en av ASIH sköterskorna titta dig i munnen, svamp i munnen är JÄTTE vanligt när man behandlas med så tunga mediciner som du gör. Behandlingen för det är jätteenkel och kan göra så att du får en bättre smak i munnen. Du kan titta själv också, det kan synas som en vit beläggning på bl.a. tungan. Kanske är det så att den dåliga smaken är en biverkning på din behandling, men detta kan vara värt att undersöka, efs det ändå är så vanligt!

Återigen, du är en förebild!!!
Kram Lina

Gabriella sa...

Tittar som vanligt in för att se hur du har det och hur du mår. Varje dag, ständigt, finns du i mina tankar!

Så bedrövligt att du ska ha sån smärta. Man tycker ju att det borde kunna dövas helt! Mycket märkligt. Vi lever i en "framtstående" tid, men detta har människan inte lyckats knäcka. Fast det finns ju hopp. Och du kan vara en av dem som genom banbrytande forskning får hjälp att jaga det onda på flykt. Tänker på Uppsalaprojektet ... Åh, vad jag håller mina tummar!!!!!

Varmaste kramarna!

Anonym sa...

Hej tjejen,
Det gör så ont att läsa om smärtan, och då är jag ändå så himla långt ifrån att förstå hur det känns. Men det låter härligt att du kan njuta av mammas smaskiga semlor. Måste pröva den varianten...
Ja, försök minnas er resa... Ibland när jag står i skidbacken bland alla människor brukar jag blunda...då känns det som man är på stranden. Det är samma skratt och ljud, bortsett från vattnet. Det är häftigt att blunda och bara ta in ljud, det kan få en att se gamla minnen och bilder som kanske känns långt borta. Oj, måste skynda. Jag tänker på dig! Vi ses snart. Varm kram Lotta M

Visby-Christine sa...

Gomorron Lotta!
Hoppas att du får en fin dag, vi har det härligt här på Gotland där man kan skymta VÅR efter hemska vintermånader.
Hörde Ledins nya låt igår, sen såg jag att du har citerat lite i din blogg, livet vänder i April!
Som klippt och skuren för dig ju!
Det är ett bra matra, livet vänder i April, livet vänder i April.
Stora kramar!!!

Visby-Pucko-Christine sa...

Nä, haha, vad skriver jag!
Läste kommentarerna här ovan innan, måste varit därifrån Lotta kom!
Får ta det igen då, ha en bra dag, SABINA!!! :D

Monica sa...

Jag beundrar dig nåt oerhört för att du orkar, men du har ju inget annat val.

Hur ser draken ut nu, törs du visa kort på den om du vill?
Jag ber varje dag att du ska klara det här, hela vägen ut.

En häxa på Vift sa...

Hej Sabina. Jag skriver inte kommentarer jämt men jag läser varenda dag och du och din familj är ständigt i mina tankar.
Skönt ialla fall att det är sista strålningen idag (på ett tag ialla fall) så kanske du kan få lite andrum och att den där draken kunde spruta klart sin eld nån gång. Kan inte föreställa mig hur plågsam den måste vara.
Hoppas dagen blir så bra den bara kan bli.
Kramar

Anonym sa...

Det gör ont att bara läsa om din smärta! Hoppas du kommer få må bättre nu när du slipper plåga "draken" med strålningshuvan åtminstone.
Ser att "Summan" står på 225:- men hur mycket har det blivit sammanlagt? Kanske borde du skriva dit det så alla får se?
Berätta gärna vad du glädjer dig med att göra med pengarna också, tror att folk är mer villiga att hjälpa då.

En stor och varm kram till dig och din familj! / T

A-K sa...

Hej Sabina!
Hoppas att du får bukt med smärtan. Kan de inte tömma den där jävla draken, så att du slipper dras med den?
Jag kan inte ens försöka förstå hur du känner. Du är inne i en sån mardröm, men verkar ha accepterat den. Stora och många styrkekramar till dig! A-K

Toffs sa...

WebbTV-programmet om dig var jättebra! Och jag fick inblick i hur det faktiskt kan vara. Även om nu det inte är solen som gjort att din cancer är extremt aggressiv sp vet jag att jag i fortsättningen inte kommer att bry mig om att bli brun.

Tack för att du bloggar så himla bra!

Anonym sa...

Det finns två saker jag ber om, förutom att jag och min familj ska leva friska och lyckliga livet ut.
Ena är att du blir frisk och andra är att Thor kommer hem till sin mamma.
Hoppas av hela mitt hjärta att natten var okej och att du fick sova lite, fantastiska Sabina!!
Stor Kram Sandra

Stellan sa...

"Trots all smärta har jag haft en riktigt trevlig dag". Själv känner jag bara lite smärta i vänster arm när jag rör på den, jag sover bra, minst 6-7 timmar per natt, nu har du också fått kramper att oroa dig för. Låter också som du är betydligt mer aktiv än jag. Hoppas nu att strålningen inte ger dig mycket biverkningár.
Äntligen skrev min läkare en remiss till Uppsala, hon tyckte tom det lät bra för mig.
Vi ses
Stellan

Mia sa...

Hej Tittar in hos dig.
vilken fin bild förstår att du gillar bilden.

Kram till dig sabina

Tänker på dig

Anonym sa...

Hej,
vilken styrka du har Sabina! Jag har tagit mig i kragen (äntligen) och bokat tid hos läkaren för att kolla upp några kliande leverfläckar. Fick tid redan 5/3 och jag oroar mig så för resultatet...

Massor av styrke- och tröstekramar till dig och familjen..../ I.K

Linda sa...

Jag vill börja med att du gör så vi andra orkar kämpa! Varje gång jag läser din blogg så rinner tårarna, dels av sorg för allt du genomlider men dels av stolthet!! Du är en sån fantastisk kvinna som visar att man aldrig, aldrig ska låta sig besegras! Du har gjort så att jag har börjat leva mer i nuet och jag har också lärt mig att se den ljusa sidan av allt tråkigt! Blott mina 22år så har jag haft stora motgångar men du visar att man kan klättra över det där berget som står i vägen och det är jag själv som bestämmer hur jag ska leva! Tack för att du är så stark och fortsätter skriva, du hjälper så många! Jag önskar er all lycka till och jag tänker på er!

Anki sa...

Hej Sabina
Jag har sett länkar till din blogg på flera olika bloggar ett tag nu och jag är en struts som gömmer mig i sanden, vägrar att gå in och läsa när det är hemskt, gjorde precis likadant när tsunami katastofen var.
I går gick jag i alla fall in och jag har läst bakåt i tiden, kommit fram till i november 2008 nu tror jag.
I dag när jag åkte för att storhandla så kom jag på mig att gå att tänka på dig ungerfär som man tänker på någon man kanske inte har hört av på länge.
Jag kom fram till att du måste ha gjort ett djupt intyck på mig och ja ska fortsätta att läsa din blogg och din kamp. Sänder en massa styrka och kraft till för att orka kämpa mot draken och tengil.
Med allt mitt lugn, tillit och kraft önskar jag dig en vändning.

Kram

Anonym sa...

Hej min vän! (det känns lite så fast jag inte känner dig..men jag hälsar ju dock på hos dig varje dag så jag kallar dig min vän, hoppas det går bra!) Önskar såå att livet var annorlunda för dig...att du slapp detta onda...fick sova hela nätterna!Skönt att det var sista strålningsdagen nu o istället får du blicka vidare o försöka samla kraft tills det är dags för operationen i Mars, o påbörjan av det nya projektet. Att titta på kort o minnas er härliga resa är nog ett bra sätt att fokusera på ngt annat o liksom göra smärtan mindre påtaglig. En stor kram till dig.Vi "ses" igen imorgon. Camilla

Gullan sa...

Hej Sabina!
Vill återigen bara skicka alla mina tankar o massa styrkekramar!
Du är otrolig!

Anonym sa...

Hej Sabina,

kära du, vad du kämpar. Och att det måste göra så ont! Du är fantastik mitt i allt. Du får många att känna och tänka över sina egna liv. Du ger och jag hoppas att du får glädjande besked i Uppsala.
Då jäklar Sabina ska allt det onda besegras! Om det är någon som ska lyckas med det så är det du!

Stor kram Ann-sofie
(syster yster till L O T T A)

Anonym sa...

Hej Sabina,

kära du, vad du kämpar. Och att det måste göra så ont! Du är fantastik mitt i allt. Du får många att känna och tänka över sina egna liv. Du ger och jag hoppas att du får glädjande besked i Uppsala.
Då jäklar Sabina ska allt det onda besegras! Om det är någon som ska lyckas med det så är det du!

Stor kram Ann-sofie
(syster yster till L O T T A)

Alex mamma sa...

hej Sabina, läser din blogg o tänker mkt på dej, har själv ett barn som kämpar mot elakartad cancer, han har fått cellgifter nu i ett helt år och gjort en stor operation...vet hur du känner gumman men kämpa på så gåre...jag LOVAR....dom är duktiga i Uppsala på Akademiska för där finns vi oxå

Soffie sa...

va skönt att du slipper strålningen sen,
guuu va gott din mamma hade fixat åt dej trots att det ej smakade så kunde du njuta med ögonen,
hmmm hur lät det då men du fattar vad jag menar va?
kul att du gilla dikten jag satt å funderade så länge på vad du skulle tycka om å då hittade jag den där visst är den fin.
många kramar till dej,
orkar du kolla på film då du har svårt att sova?
Isånna fall har jag massa bra filmtips,
kram igen

Anonym sa...

Hej Sabina... trodde inte jag skulle orka lämna avtryck i din blogg. Jag läser den varje dag och jag lever verkligen in i din vardag. Därför är jag rädd för att säga vad jag känner... Slutsnorat nu! Jag håller alla mina tummar för att du inte ska ha så ont, tills tiden i Uppsala kommer. Från den dagen börjar vi räkna från dagen 0. Mmm önskar jag kunde ge dig några av mina sovtimmar... KRAM... följer dig i din vardag.

Millan sa...

Men vilken kämpe du är! Helt otrolig människa och mamma!
Ville bara ge dig en massa styrke kramar!

Kommer verkligen att fortsätta följa din vardag!
Hoppas att du får några mer timmar sömn!
Kramar Millan

anna sa...

Jag vet inte vad jag ska skriva, det är så imponerande att läsa om en stark människa som dig.

En STOR KRAM till dig och familjen!

Anonym sa...

Hej igen,Sabina... Nu har jag inte skrivit på ett tag - men jag har läst varje dag och tänkt på dej varje dag...Som alla andra säger här instämmer också jag... Du är en helt enastående och fantastisk människa! Den gräsliga smärta som du får utstå kan ingen av oss förstå... tänk om man kunde avlasta dej från en del av allt det onda... För drygt två veckor sedan halkade jag (när ni befann er i det varma landet!)och fick en spricka i armbågen. Jag har haft sk-tont, men förstår att det är en "fis i rymden" i sammanhanget - har nästan skämts över att jag har beklagat mej hur mycket som helst för detta... Löjligt när man jämför med din situation. Vill skicka dej alla varma tankar och kramar jag har... Mina tummar håller jag tills de blir blå för att allt ska gå bra i Uppsala - du är värd det bästa, Sabina. Kampen fortsätter och jag hoppas att draken snart ger med sig och låter trycket lätta så du får mindre ont och kan repa krafter till operationen i mars... Den som kunde befria dej från draken skulle verkligen vara en riktig hjälte... Kan hon/han inte visa sig?? Stor, varm och försiktig Kram
Kerstin

Anna sa...

Vad bra (att) du skriver, det verkar bara flöda ut! Karm /Anna

Anonym sa...

Har uthärdat en dag till, men ej sovit så mkt i natt, så det har varit jobbigt.Hoppas du och jag får sova bättre i natten som kommer.Natti!

Isabelle sa...

Kära gos! Tack för den mysigaste myskvällen på lääänge. Synd bara att den gick ALLDELES för fort. Snart igen!!

PUSS min kära rara lilla söta fina sötgumma. Hoppas du får ovanligt gigantiska mängder skön sömn nu.

Anonym sa...

hej Sabina! Hoppas du får en bra sömn i natt och andra nätter. Sömn är viktigt för att du ska kunna få mera kraft och styrka till kommande operationer och behandlingar. Hjälper inte morfinet? Jag vill inte att du ska lida. Snart ska du delta i behandlingsprogrammet i Uppsala som har räddat många! Jag håller på dig i din kamp. Hälsa dina söta flickor och din fästman. Ni är verkligen en fantastiskt fin familj! Kram Ayla D

Annelie sa...

Hej!

Tänker på dig och hur orättvist livet är ibland. Gråter alltid när jag läser det du skriver, trots att jag inte ens känner dig. Du är så otroligt stark och jag hoppas att allt ska gå bra för dig!
Många kramar