ONSDAG

Just nu är det boken "Det var det fräckaste" som gäller vid läggdags! En rolig bok om en bajs korv, mycket roligt tycker Julia!



Hur var det med minnet nu??? Gick upp till VC för omläggning och provtagning. Vi började med provtagningen som blev svår. Jag e rädd och svårstucken så det blev 5 olika stick innan blodet rann till. Gjorde fruktansvärt ont men dom va så gulliga och gjorde så klart sitt bästa. Kanske bättre åka den extra svängen till KS där dom faktiskt är proffs! Sen har en liten tumör börjat blöda och den sitter på vårtgården intill bröstvårtan hmm inte så skönt. Dessutom är ju sjuksköterskan en man på ca 30, pinsamt värre men men jag är ju totalt utlämnad ändå.Förresten hans sista dag på VC så jag önskade honom lycka till, han var mycket go och empatisk. Insåg då att jag glömt remissen hemma och fick då gå hem igen, visserligen fint väder men jag e ju sååå trött. På väg hem blev jag sugen på lite frukt och gick in för att handla det, väl framme i kassan hade jag ju självklart ingen plånbok med mig.....suck bara att gå hem igen och tillbaka. Sen blev det soffan för hela slanten. Kl 15 kom en handläggare för hemtjänsten förbi. Vi diskuterade mina ev behov och jag kommer få hjälp med städningen 1ggr/varannan vecka. Skönt för jag är sååå trött och orkeslös hela tiden. Men det är klart det känns jobbigt att vid 34års ålder behöva hjälp av hemtjänsten, trodde det skulle vara i 80års åldern först. Blir nog bra! E kom förbi för en snabb fika och Julia var även idag på gott humör när hon anlände. Sköterskan ringde för att kolla att proverna var på G till dom, men inget röntgen svar hade hon. Börjar kännas riktigt tungt nu för man pendlar mellan hopp och förtvivlan hela tiden, vågar inte ta ut något i förskott. Jag är bara så rädd att det inte ska se bra ut och då vet jag att jag kommer känna mig sjukare. Mitt mål just nu är ju att få fira jul med min familj!! Att vakna upp varje morgon och hitta ett sätt att förhålla sig till detta liv jag lever är svårt extremt svårt. Känner mig riktigt nere idag. Har dock bestämt mig för att jag vägrar bli bitter och arg, vore så slöseri med tid, tid som jag inte har!!! Gäller bara försöka vara stark och se det positiva jag har. MINA UNDERBARA BARN som ibland är jobbiga men som är så härligt glada och goa trots allt som händer runt omkring. Jag kan inte göra annat än att be om ett positivt svar!! Nu ska jag hugga in på Henrys finska fisksoppa med finskt rågbröd...mums! Imorgon ska barnen till sin pappa och en barnfri vecka börjar.....
Tack igen alla i min omgivning som ger mig sånt stöd i denna tunga väntan och som förgyller min vardag med det lilla extra!!!