ONSDAG KVÄLL

Nu sitter dosan på plats, äntligen! När vi kom fram till Ersta mötes vi av läkaren direkt som ritade på mig, vilken trevlig och empatisk kvinna! Sen kom en sköterska in på rummet och beskrev hur det hela skulle gå till. Väldigt fräscht med engångs kläder. Allt gick fort och narkosläkaren lyckades sätta nål på första försöket. Dom sa att det skulle kännas när dom bedövade området. Känslan när det lugnande medlet rinner ut i blodet och ger en ett lugnt rus är skönt, önskar man skulle kunna ta sånt när man mår dåligt eller är ledsen. Men i alla fall så sov jag som en stock och kände inget förrän allt var över. När jag vaknade hade jag frossa som åtgärdades med varmlufts drag samt min älskling Henry. Otroligt att han fick komma till uppvaknings rummet och hålla min hand. Sen fick vi sitta en stund och det bjöds på te med smörgås ( även Henry ) lite skillnad från Ks och P13. Vilket bemötande, betyg 5 av 5. Betyder mycket för en tjej som mig, som redan är rädd. Men nu när bedövningen släppt gör det ohyggligt ont.... hua. Men så skönt att fått den nu och slipper bli stycken i onödan. Nu är det dax för Boksysters kärleksmums........

Var med Sabina idag när hon skulle operera sig. Måste säga att jag beundrar hennes styrka i det här läget, tycker juh att hon har vid det här laget fått utstå tillräckligt med smärta. Men både före och efter operationen höll hon humöret uppe. Jag älskar henne så otroligt mycket!