MÅNDAG

Nätterna är inte roliga just nu. Man hittar ingen sovställning och klåda över hela kroppen. Nacken är nu rejält uppsvullen och gör fruktansvärt ont. Efter samtal med läkaren idag fick jag höja dosen morfin ytterligare. Jag har fått en massa nya tumörer?? på magen som jag ska visa upp imorn, det är som blåmärken. Få se vad de kan vara. Mina knän är uppsvullna och det gör ont när jag går. Jag har nu så mycket vätska i kroppen att den ser helt deformerad ut.

Idag har jag tittat! på när barnens pappa flyttat hit. En jätte fin lägenhet och nu får även flickorna varsitt rum. Jag, Ulrika, mamma och Conny hjälptes åt och jag vill ju fixa lite fint i tjejernas nya rum.
Julia fick komma hem till mig medans sista flyttlasset gick och hon var jätte orolig, förstod inte vad som var på gång. Sen när vi tillsammans gick dit och hon såg alla sina saker blev hon lugn och sa -julias nya hem! Detta kommer bli så bra för oss alla, vilken känsla att ha hela min familj nära mig hela tiden.

19.40 ringde min mobil och jag fick ett samtal från chefsneurologen på Sofia hemmet. Jag kände att jag blev lite lätt nervös. Han sa att han just satt med mina röntgen plåtar och tittade. Han sa att jag är högprioriterad då man ser att metastaserna är så små och att de då ökar chanserna för att lyckas. Han sa att det låter värre än det är och att han själv kommer göra ingreppet. Vi ska ju ses imorn och gå igenom allt. När jag lagt luren kände jag mig mycket LYCKLIG! Hoppet är stort nu och trots att jag faktiskt är livrädd så känns de toppen!

Poliserna L & J bjöd på en riktigt god husmanskost middag; köttfärs limpa med rostade grönsaker och brunsås med en klick tranbär. Vi pratade om lite saker vi skulle vilja hitta på och kom fram till att vi ska klättra. Har alltid velat prova på det! Få se om kroppen pallar men vill försöka. Till teet fick vi nybakade kanelbullar. Nöjda och belåtna traskade vi hemåt och nu ska jag soooova!