MÅNDAG

Måndag igen....natten har varit bra då vi skaffat oss en stor golv fläkt som kan lufta mig. Så inatt slapp jag vakna dränkt i svett, skönt!

Innan jag la mig igår fastnade jag framför Maddes blogg, har inte vågat läsa hela men gjorde de nu. Man känner igen sig i tankarna hon hade och hon verkade vara en sån positiv tjej, sån som jag oxå försöker vara. Man förstod att hon gav aldrig upp, vilket jag heller inte vill göra. Sen kommer dom här tankarna smygandes igen, tänk om jag inte klarar detta?

När jag möter människor märker jag att dom blir förvånad över hur pass frisk och pigg jag ser ut, men jag känner att trots det inte syns på utsidan är jag väldigt sliten på insidan. Kroppen har tagit hårt på alla cellgifter. Jag förstår att ingen som inte går igenom samma sak kan förstå eller sätta sig in i hur det är att leva så här. Det är tufft, man vet aldrig hur man ska må. Varken psykiskt eller fysiskt. Det är liksom en balans gång mellan dom båda.

Jag har oxå en i min närhet som har det tufft och det påverkar så klart mig med, ibland önskar jag bara att man kunde blåsa bort allt så alla kunde få må bra. Jag hoppas det snart löser sig för honom och han kan få lite flyt.....

Idag är jag trött, kroppen är trött, huvudet är trött........

Ändå unnade jag mig lite nagel manikyr, se på bilden va fint de blev! Man måste peppa upp sig själv och lite kan göra så mycket! Jag tänkte även ta bild på tumören på armen som sakta men säkert bleknar bort.

Jag tror att när man haft en tuff period som jag senaste 2v och varit så spänd så kommer tröttheten efteråt. Och när man nu borde kunna andas ut så kommer nästa tanke..........