Visar inlägg med etikett Hoppas smärtan ger sig snart...... Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hoppas smärtan ger sig snart...... Visa alla inlägg
16 februari 2009
MÅNDAG
Dagen blev inte riktigt som jag trodde. När vi kom till läkaren så sa hon att hon missat att man måste ju prova ut en mask och göra en DT-röntgen innan man kan påbörja strålning. Samtalet hos läkaren gick mycket bra och hon kom fram till att hon skulle rådgöra med smärtkliniken om smärtlindring. Jag tror ju att jag behöver mera för huden och inte mera morfin. Så imorn hör hon av sig ang det. Sen pratade vi om att nu har jag ju provat dom tre cellgifterna dom hade att erbjuda mig och inget har ju funkat riktigt, så nu har dom inget mera att erbjuda mig. Så jag ska verkligen stå på mig i Uppsala att jag nu måste få prova detta projekt. Mina värden är ju grymma så det borde inte vara något hinder! Så innan vi bröt upp frågade jag hur det ser ut just nu och just för tillfället är jag stabil. Sen tittade hon med tårögda ögon på mig och sa att ja var en riktig kämpe och att hon beundrar mig. Kände mig glad när jag gick därifrån konstigt nog trots att jag ju egentligen fått ett hemskt besked, att det inte finns nått mer där att ge! Vi träffade upp dossyster med man och fick en kärleksmums att gotta på. Sen vidare till strålningen och provade ut en mask, som tur är fick jag ligga på mage för draken skull. Så på torsdag startar strålningen. Fick chansen att prata med läkaren och han trodde inte att jag skulle tappa håret! Hmm ringde direkt till Lotta och sköt upp klippningen. Vilken tur! Vi åkte till sumpan och åt en lunch och stötte även på T & Y som hängde på. Sista stoppet blev sårsköterskan som trixade och fixade med draken. Vi fick med oss ett helt hav av olika grejer. Den har ju börjat spruta eld nu men det kommer dröja länge innan hela är tom. Och jag kommer ha ont under den tiden.
Melinda och hennes pappa åkte och träffade barn kuratorn så då passade Julia på att leka hos oss. Skönt när man så lätt kan hjälpas åt nu. Kuratorn kom 16 och vi låste in oss i köket för ett samtal. Lotta hade ju vart förbi med en super god FÄRSK banankaka vi mumsade på. Vi hann gå igenom allt som hänt sen sist men hann inte med att prata om döden. Jag känner att jag gärna vill prata om det.
Etiketter:
Hoppas smärtan ger sig snart.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
