Vilken dag!
Sov riktigt dåligt inatt så när Julia kom vid 06 kändes det som jag inte sovit alls. Iväg till VC för provtagning som gick smidigt. Hann med en fika hos P innan besöket hos tandhygienisten Jenny Werme i tandläkarhuset Bromma. Om ni vill unna er själva lite skönhet och spa för tänderna rekommenderar jag ett besök hos henne ( 08-256004 ). Kände mig riktigt fräsch i munnen ( trots karies i en tand ) när jag åkte vidare till KS. Fick träffa 3 hudläkare, 2 plastikkirurger och 3 läkarkandidater. Alla klämde och kände på nack tumören och diskuterade hej vilt bakom min rygg. Sen fick jag höra att en op blir för komplicerad och man kommer prova strålning istället. Förstod direkt att man inte vill op pga jag e sjuk annars hade man nog gjort de. Jag vet ju vad jag tidigare hört om strålning vid melanom tumörer; de funkar inte!!! Men men dom får väl göra ett försök men jag hade ju helt klart hellre op bort skiten. Innan jag gick därifrån frågade en av läkarna om dom fick ta bilder i utbildnings syfte. Hmm vad svarar men??? Ok då. Fick gå vidare till ett rum med en fotograf ( kvinnlig som tur är ) och ta av mig alla kläder. E de så här e känns och fota underklädes bilder??? Kan ju hoppas att dom inte hamnar på facebook, men det känns som om man kan hjälpa andra förstå så......
Lite sloken gick jag därifrån. Nästa stopp var och hämta Melinda och åka tillbaka till KS. Vi mötte upp flickornas pappa där och fick träffa läkaren L. Jag tycker inte han tar saker och ting på allvar men vi ska tbax i Februari igen. Köpte med en tidning och lite dricka till Melinda som hon fick läsa medans vi satt på samtal med barnpsykologerna. Gillar dom två vi träffar och får många tips och ideer. Idag pratade vi begravning och minnes saker. Känns fortfarande absurt att prata om sånt men men......fick ett bra tips och det var att köpa böcker som handlar om döden fast i barnens nivå. Ska kolla upp! Kan man ju läsa för Julia nu, vet ju annars inte hur man ska förklara för henne??? Vi ska träffas med barnen där den 8 dec igen, vilket e jätte bra att vi får igång en kontakt så barnen känner igen dom. Helt slut körde vi hemåt i mörkret och jag tänkte tänk om jag kunde vakna ur denna onda dröm. Jag skulle kunna göra vad som helst för att få en till chans här i livet bara jag blev frisk.....
Glömde ju självklart ta mina betapred kl 15 och får väl sitta uppe halva natten nu. Nu ska man packa barnens saker och imorn blir tomt här igen....
