10 juni 2009

Skolavslutningar

Igår tisdag hade Julia sin skolavslutning, och hon var så fin i sin sommar klänning som pappa hade strykt så fint till henne. När jag kom för att hämta henne så var Julia så förväntansfull och glad inför sin första skolavslutning.
Personalen höll på att dekorera de goda jordgubbstårtorna till fikat efter, när Julia och jag anlände till skolan.
Barnen sjöng så vackert och tårarna ville fram när jag tänkte att det var hennes första skolavslutnigen utan mammas närvaro, och det kommer ju så vara hela hennes skoltid...att mamma kommer inte finnas med henne...
Men Julia var så glad och sjöng med och efteråt hade vi en mysig fika stund.
Jag bestämde att Julia fick följa med mig hem efter avslutningen och vi hade en så mysig dag tillsammans. Hon pratade mycket om mamma och man märker att hon saknar sin älskade mamma så mycket, samtidigt som hon trivs så bra i mormors kärleksfulla närhet. Flera gånger kramade hon om mig och sa "jag älskar dig mormor" och ni kan tänka att man blir så varm om hjärtat.

Idag hade Melinda sin skolavslutning, det regnade där ute på skolgården men barnen var glada att sommarlov var framför och det kan ju inte regna hela sommaren eller???
På Melindas skola har alla elever från årskurs 1 till studenten gemensam firande vilket är unikt och så fint.
För Melinda var det också första avslutning utan mamma, och tårarna fanns då också i mina ögon. Det känns så sorgligt att som mormor finnas där men mamma saknas, som de behöver så mycket.
Vi hämtade en kompis till Melinda på hemvägen och åkte hem till barnen och lagade lunch. Dagen har varit mycket mysig även om det var grått och solen lyste med sin frånvaro.
Sabina, min älskade dotter vi saknade dig idag extra mycket, men vi alla kommer finnas där för dina princessor...nu och för alltid. De betyder så mycket för oss.

41 kommentarer:

anna sa...

ja förstår det måste kännts tungt. Det är ju inte så lätt att förklara heller, att mamma inte kommer hem mera. jag har tänkt på Sabina varje dag, trots att vi inte kände varandra. Hon gjorde ett så pass stort avtryck här på jorden, att man alltid kommer minnas henne.
jag brukar läsa igenom bloggen, hon känns så levande och nära, och jag bara måste gå in här ibland och titta, utan att veta efter vad. hjärnan säger ju att inga fler positiva Sabina-inlägg kommer att komma, men hjärtat säger mig att gå in ibland och titta ändå!
Och om JAG som enkel bloggläsare sörjer Sabina, och tycker det är tomt, vad ska då inte ni göra???
Det är ofattbart. Men genom bloggen och boken finns hon ju kvar, hennes tankar och känslor hon så otroligt öppet visade omvärlden, ja en helt fantastisk människa var hon, såna finns inte många av...
hoppas flickorna får en fin sommar, och ett härligt sommarlov
tusen kramar
anna

Anonym sa...

Så fint du skriver...så mycket känslor som ryms i den texten!! Det är ju underbart att flickorna har sin mormor och övriga släkt så nära och att ni har så fin kontakt...de små barnbarnen är guld värt, jag har tre stycken små och jag bara älskar dom!! Kram på dej och hela familjen från Helen i M

Anonym sa...

Blir så sorgsen när jag läser det du skriver. Hon skulle ju varit med på barnens avslutning!
Tur att du är en så stark mormor till dem..
kramar
/ulrika

Anonym sa...

Jag har köpt boken och läst den flera gånger. Vilken fantastisk dotter du har! Vill inte skriva hade för hon finns ju allas hjärtan.
Lev väl!

Anonym sa...

Uppförsbaken blir inte lättare men man får bättre flås med tiden, å uppförsbacken känns inte så tung längre...
Du gör ett storartat jobb trots din stora sorg, tur är ju att du har flickorna, dom är ju avbilder av din älskade dotter ock hon lever vidare genom dom,

Vi är många där ute som tänker på er ock hoppas att sommaren blir full av skratt ock stoj,livet går vidare...

Kram Tilly

Anonym sa...

Tårarna kommer då man tänker på Sabinas tjejer. De måste sakna sin mamma otroligt mycket. Härligt att de har sina nära och kära som älskar dem och finns för dem./Anette

Anonym sa...

En stoooor kram till Dig mormor.

Ja, skolavslutning är en speciell dag och man tänker på Den blomstertid nu kommer......

Blir nostalgisk.

Kära Mormor S - förstår att Du även denna dag tänker på Sabinas skolavslutningar - med ett stänk av vemod och sorg.

Men så fint Du skriver om Dina barnbarn - och Du = en mycket viktig person i Deras liv. Mormor är nära person.
Kram kram - Ida

Anonym sa...

Hej,
det är så vackert skrivet... Hur sorgligt det än är att Sabina är borta och inte finns hos sina flickor så är det nog alla föräldrars önskan att barnen har en sån familj som ni verkar ha (om ngt skulle hända), en sån fin familj som tar hand om varandra. Men jag förstår att det gör ont i er. Och jag är evigt tacksam att jag får stå där imorgon med mina barn på avslutningen...Ni vet det redan men Sabina fick så många att ta till vara på livet, inte bara höjdpunkter som avslutningar utan det lilla och enkla i livet (genom sitt skrivande). Varm kram till er, Lotta

Anonym sa...

Hejsan Mormor! Hejsan Sabina!
Är inne här med jämna mellanrum,vet inte vad jag söker.Kanske styrkan som Sabina utstrålade.Den gav kraft,varje dag. Sabina ligger säkert på sin madrass, fast på ett moln och svävar över skolgårdarna och sina flickor och sjunger,Den blomstertid nu kommer....
Ha en underbar sommar alla ni nära,kära till Sabina.
Tack för att ni orkar skriva emellanåt!
Kramar.

L.O.T.T.A sa...

Åh vad sorgligt!!! Är den som alltid gråter när det är skolavslutning, så gulligt att höra barnen sjunga! Jag saknar Julia jätte mycket, dagarna går o går o saknaden blir så svår!Jag är ändå glad över alla roliga minnen man har..för så for jag är lessen kommer faktiskt alla roliga minnen oxå, så man får torka tårarna o skratta lite ibland också!!Jag drömmer ofta om Sabina o det är skönt för då känns det som vi ses ibland.Härom dagen var det mindre kul, när jag sitter vid datorn o får upp sabina på MSN..ett spam!!! känndes otäckt, sorgligt, skulle ju gärna vilja att det var från henne!!! En kompis till oss som fick genomlida sjukdomens helvete ca ett år innan Sabina, hon lämnade kvar två pojkar, jag lovade henne samma sak som jag lovade Sabina att jag skulle hålla hennes pojkar fina i håret,det var det minsta jag kunde göra för henne så hon visste att dom alltid skulle vara fina..samtidigt jätte kul för mej att få träffas,efter som jag alltid klippt dom sen dom va små, o det har jag fått göra så jag hoppas jag får sköta Sabinas prinsessors härligt tjocka hår..då vet man att man får ses lite då o då!!När jag ser barnen tänker jag precis som du Sirpa, att tänk att jag får se hur stora dom blir o va lik deras mamma dom blivit jag kan lukta på dom o höra deras röster men inte deras mamma!!! Det gör alltid lika ont i ett mamma hjärta så när dom går kan man inte låta bli att gråta det e så sorgligt o jag tycker det e så orättvist mot barnen!!!!Jag o Sabina gjorde ju iordning två flätor av Sabinas hår till flickorna o la i deras minnes lådor, det va jätte jobbigt, Sabina har aldrig varit korthårig!! Hår blir ju aldrig förstört o det är ett sånt fint minne,närmare kommer man knapast än när man håller flätan o luktar på den!!!Fy det e så svårt att ta in att du inte finns mer min älskade bästaste Sabina!!!!!

Anonym sa...

Vilken tur att barnen har så fantastiska människor omkring sig! Förstår att allt som är nu första gången utan Sabinas fysiska närvaro måste vara svåra, men hon kommer ju alltid finnas med er. Jag tänker på er jätte mycket, och hoppas att ni har det bra! Många kramar tiller alla! Milla

Anonym sa...

Skickar så många kramar det bara går till er...
/Anna Skövde

Anonym sa...

Åhhh mitt hjärta går i bitar!!! Tur att tjejerna har så underbara människor runtom sig, det e jag glad för..... Saknar Sabina så mycket!!! Många kramar till er :)

Kim sa...

Ni är verkligen underbara änglar allihop. Håller med de andra här, man blir så himla glad och lättad när man läser att döttrarna får så mycket stöd. Stort tack även för att ni håller bloggen vid liv.

Tänker på er
/Kim

Anonym sa...

Tårarna bara rinner. Du är så stark som går igenom det här. Varje gång jag skriver bloggens namn och ser en glad sabina i datorn. Då kommer tårarna, bara att veta att hon inte finns kvar. Det måste vara jättesvårt för er. Men jag älskar att ni håller bloggen vid liv, att den inte dör ut. Kämpa på, ni klarar det, dom svåra stunderna. Men också dom glada ögonblick ni hade med henne.
Kämpa på.
Kramar från en trogen bloggläsare sedan länge.

Malin sa...

Känner också så, som så många andra skrivit, att man går tillbaka till bloggen, läser tillbaka i tiden och minns Sabinas stora kamp.. Även jag, när som helst, var som helst, bara tänka på Sabina, trots att jag aldrig kände henne på riktigt! Det är så oförklarligt, visst har hon satt avtryck i mig, ändrat mitt sätt att tänka, påmint mig om vad som är viktigt i livet... Det är hårt att barnen ska vara utan sin mamma en skolavslutning, och dessutom resten av deras liv, men jag vet också vad glad hon ska vara, när hon sitter på sin himmelska stol och kikar ner, hur glad och lycklig hon är över sin familj och vänner som faktiskt finns kvar.... Kramar till er alla....M

Anonym sa...

Jag tänkte på Sabinas prinsessor idag när det var skolavslutning. Så gick jag in här och började storgråta över det vackra du skriver. Sabina hade/har tur som har sin fina starka familj som nu finns där för hennes tjejer tills dem en dag möts igen!

Birgitta sa...

Bästa Sabinas mamma, det är verkligen sorgligt allt. Jag förstår dina känslor för liksom du har jag förlorat en dotter i cancer.
Bara en månad före hennes egen dotters sista skolavslut från grundskolan, lämnade min dotter detta liv, jag var den som fick skjutsa henne och de andra flickorna som gjort sig fina till sin avslutning. Som jag grät på vägen hem det kändes så ohyggligt fel att inte min dotter fick vara den personen och aldrig får uppleva sitt enda barns väg mot vuxenlivet.
Birgitta, Carolas mamma

Isabelle sa...

Fint inlägg och mysig beskrivning med Julia som myser med sin mormor. Jag förstår att hennes ord värmer enormt samtidigt som det svider i hjärtat av sorg och känsla av orättvisa.

Tack för uppdateringen mamsen, du är bäst.

Kram!

Britt Heidi sa...

Jentene er heldige som har så kjærlighetsfull mormor! Selvfølgelig er det triste dager som mamman skulle vært med på og jeg føler sånn med dere! Dere får trøste dere med at englemammaer alltid er tilstede :)

Masse sommerklemmer fra meg til dere alle! Takk for oppdatering. Jeg savner også Sabina, selv om jeg bare kjenner henne gjennom bloggen!

Helen sa...

Sabina är alltid med er...alltid
kram Helen i Skåne

Anonym sa...

Hej!
Jag föjde Sabinas kamp länge och har en lilla syster som drabbats av bröstcancer. Känner så för er och förstår lite av det ni upplever. Vilken krigarprinsessa Sabina var.....finner inga ord för hennes och er hårda kamp. Det är inte bara den drabbade som blir sjuk vid ett cancer besked. Hela familjen drabbas och nära kära vänner. Vad heter låten och artisten som spelas på Sabinas sida? Styrke kramar till er alla i hennes närhet <3

Anonym sa...

När jag läser här blir jag glad, varm, berörd... Vilken tur Julia och Melinda har som har en sådan underbar mormor som bryr sig om dem, vilken tur att det finns så många som älskar dem och kommer att finnas där.
Dem är lyckligt lottade mitt uppe i allt som dem har fått uppleva och det underlättar för dem, samt att jag tror att det gör mycket för eran del med.
Tack för att ni uppdaterar här, det är svårt att sluta att kika in här för man är så van...
Önskar er en underbar helg, en fantastisk sommar.
Kramar i stora lass från mig

Marre sa...

Kan bara hålla med ovanstående. Fantastiskt att ni vill och orkar uppdatera bloggen. Livet fortsätter ju trots allt och det blir väldigt påtagligt med Sabinas blogg.

Skickar massor av kramar och hoppas även jag på några soliga dagar.

Marre

Anonym sa...

Läser medan tårarna rullar nerför mina kinder. Har precis firat min egen dotters första skolavslutning och så stolt jag var när hon stod där och sjöng. Kan inte ens föreställa mig tanken att inte jag skulle finnas där.....Men tjejerna verkar ha ett otroligt fint och stort nätverk runt sig som gör att de ändå kan känna sig trygga och glada trots saknaden efter sin mamma. Sänder en jättekram till dig som saknar en dotter. All beundran för din styrka.

Jessica i Malmö

L sa...

Så fint skrivet och Prissessorna kan vara så glad de har en mormor som finns så nära!
Jag skrev ett inlägg härom dagen här, men det finns av ngn anledning inte med.
Vill bara tacka för det fina inlägget!

Kram & Styrka

Anonym sa...

Kram till dig fina, starka duktiga mamma och mormor.

Anonym sa...

Jag ryser varje gång låten börjar spela på sidan och gråter varje gång jag läser. Ni är så starka och vackra människor. Sabinas barn kommer att växa upp som starka individer, utan tvekan med er runtomkring. Det ni, och barnen, går igenom kan jag inte ens föreställa mig. Tack för att ni delar med er och får mig att vara mer tacksam för det jag har!!
Kram //Jessica

Gabriella sa...

Så fint du skriver! Blir alldeles tårögd.

Vilken underbar mormor prinsessorna har! Underbart att du finns.

Som andra skrivit, om vi bloggläsare som aldrig träffat Sabina saknar henne så, hur är det då inte för er ...

Önskar er en skön sommar tillsammans, trots sorgen.

Kramar!

Jenny sa...

Vad vackert Ni skriver. Sabina kommer alltid att finnas hos Er, i era tankar och i era känslor.

Anonym sa...

Så fint skrivet. Vilken underbar mormor du är. Tänker på er /Karin

En häxa på Vift sa...

Ja, det är nog vid såna här tillfällen som saknaden och tomheten blir extra påtaglig.
Sänder en extra varm tanke till er alla.
Sabina är oerhört saknad även här i bloggvärlden.
Kram
Nettan

Anonym sa...

Vet inte vad det är som gör att jag går i på Sabinas blog fortfarande! Men varje gång som den här fina låten kommer igång så fäller jag en tår! Så orättvist livet kan vara ibland, så sorgligt!Livet går självklart vidare för alla nära och kära men saknaden kommer att vara stor vid många tillfällen! Sabina var en fantastisk tjej och man får tänka att man ska vara tacksam och glad som ändå fick lära känna henne och vara hennes vän eller släkt eller ha haft en sådan mor! Det finns människor som inte ens har någon vän! Kämpa på!

Anonym sa...

Tack för att ni orkar berätta hur livet fortsätter utan Sabina. Tänker på er.
Många kramar från Anna som är i liknande situation som Sabina var

carolina sa...

det är så orättvist för flickorna, för er alla, jag känner er inte ens, men när jag läser det ni skrivit och följt sabinas kamp, kan jag tyvärr inte annat än att bara låta tårarna rinna....

det är så orättvist!

Anonym sa...

Tack så hemskt mycket för att du/ni skriver då och då. Går in här nästan varje dag, vet inte varför men det är så svårt att släppa Sabina. Trots att jag inte kände henne så har hon hjälp mig att förändra mitt liv. Min tanke är - Livet kan inte vänta..

Hoppas att ni kan gå vidare med era liv trots att saknaden är stor/enorm. Sabina väntar på er alla då det är dags. Medans så ska ni leva och vara lyckliga. Så som Sabina skulle vilja att ni gjorde..

Åter igen tusen tack för att ni uppdaterar oss. Det betyder otroligt mycket..
Kramar om!!!

Mimmi reyes sa...

Det är skönt att läsa att ni trots den stora sorgen orkar blogga då och då?! Vi som automatiskt går in och läser varje dag är tacksamma över att få läsa om att livet faktiskt kan gå vidare... Mimmi

Pia heter jag! sa...

Tårarna sprutar och klumpen finns i mitt bröst!! Åh så fint du skriver,vilken tur att flickorna har dig!

Kram Pia

Anonym sa...

Gud tårarna bara rinner.. Så hemskt att ni ska behöva gå igenom detta..Men du verkar väldigt stark...avgudar dig som har orken...

Anonym sa...

Vill bara säga att du verkar vara en fantastisk mormor!! Mitt i all sorg så har ni livet och varandra.
Många kramar från mig

Anonym sa...

mina tårar rinner, finner inte några ord. men en sak är jag säker på och det är att sabina för alltid kommer att finnas med er. hon kikade säkert ner på sina älskade flickors skolavlutning från sin ängla himmel.
vilken otrolig tur att hennes prinsessor har en sådan underbar mormor som du. Kramar