TISDAG

Tack M för dina fina citat;

"En journalist frågade en gång en tibetansk munk:
- Varför är du alltid så optimistisk? Ditt land är ockuperat av en främmande armé och du kommer kanske aldrig träffa din familj igen.
Munken svarade:
- Därför att det får mig att må bra."
/Gary Zukav


"Att förlåta är inte en handling i svaghet.
Det är en handling som fordrar mycket mod.
Att förlåta betyder släppa fri.
Den du släpper fri är du själv.
När du förlåter betyder det inte att du glömt.
Det innebär att du släppt ditt beroende till den oförrätt
du anser dig åsamkats av någon eller dig själv,
och därför inte längre plågas av din bitterhet.
Allt vi behöver för att kunna förlåta är viljan att göra det.
Sen sköter Gud resten."

Natten bjöd i allafall på närmare 6 timmars sömn och det gjorde susen i kroppen. Det som oroar mig mycket är nacktumören, för så som den växer undrar jag hur jag ska kunna ligga snart? Nu är det ingen golfboll längre utan tennisboll.
Idag ska Melinda vara hemma med mig, vi ska bla till tandläkaren men även fixa lite annat. Tror vi båda behöver det. Sen ska Julia få sin nya korsett och jag ska lämna prover inför läkarbesöket imorn. Min vän A kommer även på ett besök innan han reser bort ett tag. Jag vill inte att nån åker bort från mig helst, man skulle vilja ha alla samlade hela tiden. Jag har ju märkt att detär min styrka, att prata av mig. Tror att jag får mindre ångest då för att jag hela tiden säger dom konstiga/knäppa saker jag tänker.
Igår läste jag och Melinda "döden boken" och den var bra, lätt läst och konkret. Melli frågade en del men var lugn. Sen fick hon en liten egen bok som hon ville läsa. Känns ju otroligt bra med henne nu även om jag förstår att det kommer gå upp och ner. Men hon frågade såna fina saker och jag svarade så som jag trodde. Då kommer hon ju minnas vad mamma tyckte och trodde. Henry är i sin lilla värld nu och jag tror det är bra nu, sen efter resan ska han gå ner lite i tid. Han har sitt sätt att bearbeta på och måste få ha de så. Just nu är det ändå så mycket annat som behöves tänkas på. Men visst kan vi prata. Det gjorde vi faktiskt häromkvällen länge. Vi pratade om hur framtiden kunde sett ut och hur jag ville att hans framtid sen skulle se ut. Jag vet ju att han fått smak på familjelivet och vill att han ska få de. Att han ska se denna tid som en grund att bygga sitt liv på. När jag minns tillbaka har jag ju verkligen fått tid ändå........fast jag hade ju velat ha mera......